Snorungen som satt bakom mig på flygbussen hade mage att ge sig på följande i sitt allt annat än diskreta telefonsamtal (varför måste man skrika när man pratar i telefon så att folk omkring inte har nåt annat val än att ta del av nåt bloody patetiskt svammel/valfritt alternativ till ordbajs?)
”Bla, bla, bla… Ja, det finns en tjej i skolan, eller tjej och tjej. Hon är mera tant. Hur gammal? Tja, runt trettio sådär…bla, bla, bla…”
What the…? Alltså, inte för att jag tror mig vara nån sparv eller liknande men jag ser mig knappt som tant vid mina 34 år. Jag fick en liten ordchock där, men hey – när jag var liten (då räknades 12, 13 år till att vara liten till skillnad från dagens defenitioner) tyckte jag att 20-åringar var gamla. Men ändå… Tant? I don´t think so, guys!
Om några år, kanske…(eller hund i nästa liv)
Mobilvett existerar inte i västvärlden…och 34 är långt ifrån tant, fast jag kommer ihåg att när man själv var tonårig så var alla över 25 lastgamla…:)