Varje morgon vaknar jag med bevis på att någon har gjort ett besök hos mig om natten. Hur ska jag annars förklara mina avgnagade nagelband som kvällen innan varit i mer eller mindre normalt tillstånd?

Alla sorters varelser kryper ju fram om natten…
Jag börjar fundera på om några gnagare har parkerat under min säng och anfaller när jag är försvarlös och omedveten. Listiga jävlar.
Well, man kanske skulle investera i akrylnaglar eller liknande – skrämseltaktik, ni vet. Som det ser ut nu kan jag strypa folk med händerna på ett alternativt sätt. Det räcker med att titta på mina stumpar för att tuppa av.

Tänk om man hade så här fina händer…
Jag får nog krypa till nageltjejen och fixa det här pronto, annars lär man skaka galler för nåt slags ofredande… Well, back to worko (tur att tagentbordet inte kan prata, annars hade jag fått höra skrik dagarna i ända) och Topmodel. Ciao!
