Idag blev jag nästan av med en kroppsdel. Helvete. Eller en del av en kroppsdel, rättare sagt. Mitt stackars pekfinger klämdes ihjäl i en helvetesmaskin och det var en halv sekund från att jag hade blivit fingerlös. Lovley.

Nu har jag istället ett megafinger att dras med, och den kröns av en enorm blåsa på fingertoppen (tjena för att skriva snabbt på datorn…ouch) som är vackert blodröd (och fylld) i färgen. Det var skitkul att tvätta håret för en stund sen, verkligen. Tog inte alls lång tid.
Men jag ska ju inte klaga – jag har ju det handikappade fingret kvar, trots allt. Kunde varit värre, som man brukar säga. Ouch… bloody hurts, that little devil!
