Jag har så mycket frågor och funderingar om saker och ting.
När jag var yngre så hade jag alltid problem med mobbing. Jag var utsatt för massor med olika saker. För att jag var större, hade en leverfläck i ansiktet, bristningar, fel hårfärg, fel kläder, fel skor, fel skostorlek. ALLT MÖJLIGT!.
Jag hade en bra uppväxt hemma, men när det gällde skolan så stod jag ensam. Tog emot alla kommentarer och hån. Jag hade ingen som stod bakom mig och stöttade mig i skolan. Till och med lärarna jag hade, ignorerade det som pågick. Mitt framför dem. Jag var själv!
Hade inte jag haft min mamma, pappa, syskon och andra familjemedlemmar, så hade jag nog inte stått här idag!
Jag skar mig när jag var yngre, jag försökte ta självmord. Jag försökte med allt!.
Hur kan man som medmänniska vilja få någon att må så dåligt? Hur kan man säga till någon att ta sitt liv? Hur kan man göra såhär? Det är frågor jag faktiskt ville ha svar på då. Men som jag fått svar på nu. Det handlar om att de personer som beter sig illa mot andra, är avensjuka, mår sämre och måste trycka ned andra, för att hamna överst på skalan.
De ger sig nästan alltid på personer som är starkare än dem själva och så var det i mitt fall. Jag är och har alltid varit en person som stått på mig. Jag sa/säger det jag tycker och tänker.
Tyvärr så tog jag åt mig det folk sa om mig. De sa att jag var tjock, ful, fet, äcklig, störd, cp och massor med annat och efter att man fått höra det i ett antal par år, så tog man faktiskt åt sig till slut. Det spelar faktiskt inte så stor roll hur man försöker att inte låta det påverka en, men när man är i så ung ålder, så påverkar det faktiskt en.
Än idag, har jag svårt att inte tro på dessa ord. Jag har blivit påverkad, tyvärr. Jag tycker själv att jag är tjock, fet, ful och äcklig!
Allt läker tyvärr inte med tiden, så är det. Allt sätter sina spår. Antingen på ett positivt eller negativt sätt. Jag har dock försökt förvandla dessa negativa händelser till något positivt!
JAG VILL HJÄLPA ANDRA!