Torsdag morgon…jag trodde min förkylning skulle ha lagt sig – trodde jag skulle slippa det här som vanligt men inte kunde jag lita på mitt immunförsvar den här gången inte. Inser just att jag är på väg till jobbet mindre frisk. Hur bra är det egentligen men jag älskar verkligen min arbetsplats och mina goa kollegor och blir rastlös av att sitta hemma och stirra in i väggen! Men ibland borde man nog se mer till sin egen hälsa och verkligen vara ego. Men då är ju frågan – tillåter vårt samhälle oss vara tillräckligt ego? Själv drabbas jag oftast av ett väldigt dåligt samvete av att vara hemma från mitt arbete – man ser alla de läskiga artiklarna om människor som är sjuka och går hemma och de svartas ned av att någon bestämmer över deras huvuden att de faktiskt inte är sjuka utan minsann kan gå till jobbet ändå. Jag tycker att Sverige har ett väldigt bra skydd för oss medmänniskor och vi ska vara glada och stolta över det skyddsnät vi faktiskt har trots allt – men det är ändå något som är väldigt galet i systemet trots detta! Nu är ju jag bara förkyld men vad jag menar är att det finns något i vårt samhälle som ger oss dåligt samvete för att vi tar hand om vår hälsa och faktiskt behöver vårt ego ibland för att komma tillbaka styrkta igen och kunna göra vårt allt friska och krya.<\/p>\n
Svammel svammel såhär en torsdag morgon – dag 2 på bloggen. Mitt mål är ju givetvis att vara här varje dag en stund men fortfarande har jag inte lyckats förstå mig på hela strukturen här och därför får det bli lite allmänt svammel så länge.<\/p>\n
Ha en underbar dag friska som mindre krya \ud83d\ude42<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Torsdag morgon…jag trodde min förkylning skulle ha lagt sig – trodde jag skulle slippa det här som vanligt men inte kunde jag lita på mitt immunförsvar den här gången inte. Inser just att jag är på väg till jobbet mindre frisk. Hur bra är det egentligen men jag älskar verkligen min arbetsplats och mina goa … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1386,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1386"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/cecesquiteusual\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}