Den inre skönheten och rösten.

Förut var jag alltid rädd. Rädd för hur jag såg ut. Rädd för att vara den jag egentligen var.
Men inte längre. Även när jag är ful är jag vacker och även när jag är vacker är jag ful.

Alla strävar eftersom att bli sedd som vacker, den vackraste.
Men ingen kan vara vackrast. Jag förstår inte ens hur man kan sätta en titeln på någon som ”vackrast i världen”
Skönhet har många olika ansiktet så det finns inte ett som har mer skönhet än de andra.
Vi föddes med våran skönhet på utsidan och insidan.
Utsidan kan vi fixa till hur mycket vi vill, men insidan kan vi aldrig fixa till med lite botox eller lite krämer och smink.
Därför kan man vara hur vacker som helst på utsidan, men i slutändan så är det insidan som är vackrast.
Vi är alla vackrast i världen och fulast i världen.
Det finns bara en enda som ser ut exakt som du, därför är du den vackarste utav ditt slag.
Det är likadant som att man inte kan jämföra sångröster, alla har olika röster, olika stämband som klarar olika mycket och gjorde för olika toner. Det finns därför egentligen inget som heter  tex ” Beyonce är bättre än Miley Cyrus på att sjunga” För dom har olika röster och olika sånger och musiker anpassade efter deras röster.