hejsan, tänkte berätta hur jag kom ut i garderoben.. Ända sedan jag var liten har jag varit killen som leker med dockor gillar smink och hår.. Jag gillade aldrig att leka med bilar. efter några år när jag var i 6-7 års åldern började jag tänka att killar är snygga och utsåg skolans snyggaste kille och tjej osv…. när jag gick i 3:an vart jag kär i en vart jag först kär i en kille i klassen över mig, och när jag gick i slutet av trean vart jag kär i en kille i klassen som slutade i vår klass för han skulle flytta.. Jag vart så ledsen och grät mycket. vi var bästa vänner och så skulle det bli.. eller? vi har inte snackat sedan dess.. haah.. Till femman bytte jag skola i Söderköping, då fick jag ut som bisexuell fast jag kände mer för killar men vågade aldrig erkänna det… Vart mobbad/ratad för att jag kom ut som bi folk ropa bög jävel med mera skälls ord… Jag brydde mig aldrig och vart aldrig ledsen, för jag visste så säkert att jag var det.. I sluter av femman sa jag att jg var kär i en kille i vår Klass och att jag bara var homosexuell nu… känner inget för tjejer.. I sexan var allt bra alla visste att jag var homosexuell och det var inte så mycket mer med det.. det var bara någon osäker idiot som var tvungen att ropa efter mig… hade flera killar under den perioden i 6:an.. tex, Jacob, Alex,Simon och Anton… När jag började 7:an var det ingen som sa något och jag kände att det var jävla skönt! idag vet dom flesta på skolan vem jag är och att jag är homosexuell men det är inget mer med det… jag är ju fortfarande Jonas liksom.. till alla smyg bögar som har svårt att våga komma ut ”var inte rädd för att dina kompisar ska sticka, dom äkta vännerna är kvar vid din sida” Ingen slutade vara med mig bara för jag är gay .. Man blir ju ingen annan person bara för man har en annan läggning.. Fråga gärna om det är något ni undrar över .. Puss <3
