Månadsvis arkiv: mars 2013

I går sändes första delen av den sevärda ”Bildt – excellensen”, som skildrar vår utrikesminister Carl Bildts väg till maktens korridorer. Dokumentären i två delar, gjord av Björn Tunbäck och Martin Jönsson, ger en god bild av Carl Bildt. Allt från den tiden då han som ung moderat och elevrådsordförande på gymnasieskolan Östra Real tog kommandot under en lärarstrejk till det att han befinner sig på tjänsteresa under UD-flagg. Dessutom fick tittarna även ta del av Bildts ganska torra men ack underfundiga humör, som i sekvensen när han färdas i en säkerhetsbil och öppnar fönstret och sekunderna sedan blir ombedd av den utländske livvakten att stänga det direkt.

Som journalist har jag träffat Carl Bildt vid flera tillfällen. Och han är, som det gång på gång upprepas i dokumentären, en svårintervjuad man. När det ryktades att Anna Maria Corazza Bildt var gravid fick jag uppdraget av Aftonbladet att ta reda på om uppgifterna var korrekta. Det var val och Bildt höll torgmöte på Norrmalmstorg. Det lär inte bli svårt att få saken bekräftad tänkte jag och tog med mig en fotograf för att träffa Bildt. Jag kunde inte ha haft mer fel. Bildt är oerhört skicklig på att möta media och argumentera för sin sak, och det var något jag nu fick uppleva på allvar.

Bildt, som förvisso kanske upplevde frågan banal, var genomtrevlig – men hal som en ål. Trots upprepade frågor fick jag inget grepp om honom, så till slut ställde jag frågan: ”Men kan du dementera saken då?” Bildt tittade på mig, log och svarade:

– Jag tänker varken bekräfta eller dementera dessa uppgifter. För gör jag det så kommer du ha tillräckligt för att skriva. Och därför gör jag inte detta och därför kommer dina chefer inte släppa igenom denna artikel.

Ridå.

Att gravidryktet stämde var en annan femma.

Vid ett annat tillfälle, under en svår snöstorm, reste vi i ett av SVT inhyrt litet privatplan till direktsändningen av programmet ”Debatt” i Göteborg där både jag och Carl Bildt skulle medverka. Med på resan fanns också DN:s ledarskribent Hanne Kjöller. Under den stundtals bumpiga resan i ovädret kom vi in på ”Expedition: Robinson” som för tiden var Sveriges mest sedda program sedan länge. Jag och Hanne diskuterade programledaren, deltagare och Robinson-Robban innan Bildt helt plötsligt lyfte blicken från Svenska Dagbladet och på fullaste allvar frågade:

– Ursäkta, men det där Robinson ni pratar om. Vad är detta?

I några sekunder trodde alla i flygplanet att han skojade. Men icke. Det var inget skämt för karln hade verkligen ingen susning om vad vi diskuterade. Och det är också lite av charmen med personen och politikern Carl Bildt. Det går helt enkelt inte att göra något annat än att tycka om en man som så hängivet är intelligent och kunnig inom sina professionella områden, men som när det kommer till populärkulturella fenomen är helt borta.

Tillbaka i Stockholm senare under natten delade jag och Bildt en taxi från Arlanda till Östermalm. Väl framme vid hans bostad på Karlavägen gick Carl ur taxin och sa helt torrt:

– Den här resan tar du va?

Innan jag hann svara så hade Bildt slängt igen bildörren.