{"id":133,"date":"2012-01-16T22:30:00","date_gmt":"2012-01-16T21:30:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/2012\/01\/16\/lange-leve-klottret\/"},"modified":"2012-01-16T22:30:00","modified_gmt":"2012-01-16T21:30:00","slug":"lange-leve-klottret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/2012\/01\/16\/lange-leve-klottret\/","title":{"rendered":"L\u00e4nge leve klottret"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\">Att v&auml;lja ny almanacka varje &aring;r &auml;r en helig stund d&aring; jag st&auml;nger av newsflash, p&aring;minnelser och inkommande samtal i mobilen. Nu ljuger jag egentligen, f&ouml;r jag vill ju alltid ha koll. Men jag hoppas i alla fall att ingen avbryter mig i min ceremoni d&auml;r jag st&aring;r i aff&auml;ren. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\">Det kan tyckas vara en paradox att jag smeker de olika boksidorna i jakt efter den perfekta &ouml;versikten i papperform, n&auml;r jag vill vara s&aring; mobil och tekniskt i framkant f&ouml;r &ouml;vrigt. Men det &auml;r det d&auml;r med det skrivna ordet som st&auml;ndigt ska kunna vara n&aring;bart. Bara sticka ner handen i v&auml;skan, rycka upp kalendern och skriva ner n&aring;got jag kommit p&aring;. Inte trycka in koden, v&auml;nta p&aring; uppkoppling, &ouml;ppna anteckningar som man sen &auml;nd&aring; inte hittar och till slut plita ner det du n&auml;stan gl&ouml;mt, med stelfrusna fingrar.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\"> Jag skriver f&ouml;r &ouml;vrigt p&aring; det mesta som finns till hands. Hemma kan det bli en avriven bit kuvert, en teckning av lilla bj&ouml;rnungen (hemska jag) och till och med p&aring; sidan av paketet fiskpinnar. N&aring;gong&aring;ng har jag till och med vaknat med n&aring;got slags klotter p&aring; min hand, eftersom inget papper funnits till hands n&auml;r jag fick min fiktiva uppenbarelse mitt i ntten. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\"><br \/><\/span><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/s.improveme.se\/data\/filearchive\/281732.0x0.jpg\" target=\"_BLANK\"><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/s.improveme.se\/data\/filearchive\/281732.510x0.jpg\" border=\"0\" alt=\"\" \/><\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\">Jag har till och med hamnat i knipa, efter att ha skrivit p&aring; ett kvitto. Nej, inte f&ouml;r att det inte g&auml;llde eller att de kunde se vad som stod, utan f&ouml;r att jag inte ville l&auml;mna det ifr&aring;n mig. Inte kunde jag leva med att de skulle ge bort mina rader som skulle f&ouml;rvisas till en m&ouml;rk byr&aring;l&aring;da. De fik helt enkelt kopiera kvittot som bevisade att jag k&ouml;pt varan som skulle l&auml;mnas tillbaka.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\">Min kalender blir som mitt eget universum. Som en v&auml;rldskarta d&auml;r jag skapar egna fiktiva l&auml;nder och omr&aring;den. Den f&ouml;ljer den historiska evolutionen genom att vara f&ouml;rsiktigt och ordentligt fylld den f&ouml;rsta delen av &aring;ret, f&ouml;r att till sist explodera av nedklottrade anteckningar, m&ouml;ten, &auml;ndringar och massor av lappar. Massor.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\">S&aring; l&auml;nge leve den analoga kalendern och de handskrivna lapparna! De lever och frodas i allra h&ouml;gsta grad.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: georgia,palatino; font-size: 14px;\"> I minst ett &aring;r till.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att v&auml;lja ny almanacka varje &aring;r &auml;r en helig stund d&aring; jag st&auml;nger av newsflash, p&aring;minnelser och inkommande samtal i mobilen. Nu ljuger jag egentligen, f&ouml;r jag vill ju alltid ha koll. Men jag hoppas i alla fall att ingen avbryter mig i min ceremoni d&auml;r jag st&aring;r i aff&auml;ren. Det kan tyckas vara en &#8230; <a title=\"L\u00e4nge leve klottret\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/2012\/01\/16\/lange-leve-klottret\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om L\u00e4nge leve klottret\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":609,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-133","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-betraktelser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/133","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/609"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=133"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/133\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=133"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=133"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/delastacia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=133"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}