…..

kan inte gå vidare men vill inte stanna kvar.
jag saknar dig så jag vet inte vad,
man kommer på sig själv med massa frågor, varför gjorde jag inte så,
eller så.. eller så.. varför kom jag inte till dig då..
det gör så ont i mig.
”önska du vore här, för i dig jag är så kär”..eller hur, fuck..
vet inte om jag ska skratta eller gråta, eller bara lägga ner allt.
för det känns som att vi alla lever i en jävla dröm.

fattar inte hur du kunde göra detta mot din familj, släkt o vänner.
jag förstår verkligen inte de.. du ville aldrig skada någon.
absolut inte din familj o dina nära.

men du vet att du inte behöver vara orolig för mig,
jag håller vad jag lovar, det stannar mellan oss, de vet du.
tack än en gång för den tiden jag fick med dig.
jag hade gjort allt för att få den tillbaka.