Dagarna bara rullar iväg och tankarna snurrar, jag har inte ens hunnit tänka klart än. Väntar bara på att du ska höra av dig med ett sms eller ett samtal som du brukade göra. Men jag har börjat förstå att det kommer inte att hända, att detta är verkligheten. Det är jobbigt men sant. Jag saknar din närhet, din humor, ditt leénde, din doft… Ja jag saknar allt, hela dig. Du gjorde mig så lycklig, du behövde inte ens säga någonting, det räckte att du var där för då var jag trygg. Alla dagar vi hade tillsammans spelas upp som en film i mitt huvud varje dag och jag kan inget annat än att säga att jag var lycklig då. Med dig, i din famn. Men jag vet att du har det bra där du är nu och att du är med mig var jag än är. S.E<3