Jag bloggar inte idag tror jag, så känns det nu åtminstone.
Jag har haft en helt underbar helg, speciellt gårdagen med kärlek och vänner, som det ska vara 🙂 !
Men inatt har jag vaknat av och till, samma igår natt. Stress. Alltid den där himla inombordande stressen. Igår kände jag mig bakfull trots att förtärandet av alkohol legat på 0 den här helgen, och imorse vaknade jag upp febrig och kunde inte röra armarna.. Jahaaaapp.
Men det går nog över. Det gör det alltid.
Jag blir bara lite trött.. Ännu jobbigare är det när ens nära och kära börjar märka. Känna. Tycka. Och på riktigt verkligen oroa sig.
Då förstår man att det börjar bli ett problem i det här jäkla mönstret min kropp ger.
Ska försöka mig ut på en promenad senare, sen hetsa doktorn att jag inte har lust att vänta längre på tid. Jag vill bara få bekräftat att det är vad jag tror att det är. Och sen göra något åt saken.
Hoppas ni har en bättre dag än mig! Puss!
