Är det något jag beundrar så är det mina vänner. Jag beundrar inte bara att dom är helt fantastiska, snygga, glada, förbaskat roliga & knäppa. Jag beundrar att dom kliver genom het aska utan att klaga.
Dom bara gör det. Kliver över tröskeln och fortsätter även fast det svider.
Jag beundrar även att jag alltid får gnälla som en liten unge och vara dryg utan att dom ens pekar fult mot mitt håll. Dom finns alltid där för mig. För mig.
Två av dom har ni bredvid mig på bilden här nere och dom är värda allt bra i denna värld. Bäst. Jag önskar mina läsare någon gång lär känna dom. Eller åtminstone får dansa fuldans med en öl i handen tillsammans med dom. Drömmen <3
Jag älskar er. Ni är starkare och hårdare än varma gubbens guldiga rumpa. <3
