Fick en kommentar om vad man ska göra åt deppighet och ångest samt andra olika känslor som kan komma att dyka upp i samband med sin sjukdom. Jag vill tro att diabetes bara är en ursäkt till varför man känner olika känslor. Jag tror stenhårt på att det är bullshit. Jag litar på sjukvården och alla kontroller som jag går på stämmer och om det är så att man ligger i riskzonen för något så ska man få reda på det och därmed hjälp med att ta sig vidare.
Det finns en faktor som också hjälper till enormt och det är att man sköter sig. Forskningen går framåt och det märks då vi som fick diabetes under 2000-talet klarar oss bättre än det som fick det under 1900-talet. Men så är det väl med det mesta?!
Att gå runt och oroa sig blir ingen lyckligare av och det gäller då att man kan vara ärlig mot sig själv och få stöttning av familj/vänner och kanske i änden sjukvård. Inget fel och inget att skämmas över!
’