Vad anser du att diabetes går ut på?
Det finns vissa likheter med det mesta här i livet. En liten röd tråd. Det blir man vad gör det till, eller hur? I princip är det bara att ta sitt blodsocker och ta sitt insulin vid behov. Sen blir allt bra.
Kanske inte riktigt så enkelt men man kan alltid försköna sina problem och låta som det är bättre än vad verkligheten bjuder på. Men att försköna sitt liv kan man intala sitt innersta jag att det faktiskt är ganska bra. Att göra saker rätt och göra rätt saker. Två punkter som måste finnas där och som kan göra livet lite ljusare.
Jag anser att det inte går att ha ett toppen blodsocker 24/7 året om. Ibland kommer det att sjunka eller att höjas utöver det som räknas som normalt. Det händer alla, jag lovar. Jag fick lära mig av min första läkare att man absolut inte ska stressa över ett högt bs, för det gör ingen nytta. Det gäller att ha tålamod och att försöka åtgärda det och se till att lära av sina ”misstag” eller bara försöka lära sig något av det som händer i sin egna kropp.
Att hålla en positiv inställning till sin sjukdom tror jag hjälper. Lätt att säga, jag vet. Men försöka måste man göra!




Du har rätt.
Läs noga detta inlägg som jag länkar till nedan. Det är skrivet av en diabetiker i USA efter att han gått på en diabetesdoktor/professors tal 2011. Han berättade om en undersökning angående komplikationer osv från 1981 fram tills 2005 tror jag det var på 1500 diabetiker. Läs! ”Diabetes is the leading cause of NOTHING!”
Trodde aldrig att siffrorna skulle vara så positiva. Detta gjorde min kväll, så länge man går på sina kontroller och kontrollerar sin diabetes har man inget att vara rädd för. Ska försöka ändra mitt tänk, känner hur oron tar bort njutningen från mina dagar. Inte värt det, det är inte cancer, förlamning och svåra brännskador vi har. Det är en sjukdom, eller ja, en brist på insulinproducerande celler, som man med bra värden kan leva precis som vilken frisk människa som helst. Vi kan springa, hoppa, äta, dricka, och i princip leva som vem som helst, bara en bra balans med insulinet krävs. Eller ja, bara och bara, men du förstår hur jag menar. Hade inte jag haft diabetes skulle jag aldrig vara så kunnig om kost och träning som jag faktiskt är, det är min lilla anledning till att pallra mig till gymmet och äta bra. Ska försöka sluta att vara så rädd och försöka vara positiv. Som min sköterska sa så är risken för blindhet mikroskopisk, och även andra komplikationer så länge inte ens hba1c varit katastrofalt under en lång, lång tid. Vi är så uppkollade så saker och ting kan åtgärdas i supertidiga skeden.
Tack för en bra blogg!
LÄNK TILL INLÄGGET:
http://www.healthcentral.com/diabetes/c/17/140454/diabetes/