Jag kan inte säga att jag är stolt över min diabetes. Men jag vet är osäker om det handlar om just stolthet… Rätta mig om jag har fel men jag tror det handlar mer om hur man respekterar sjukdomen och hur man respekterar sin kropp och sig själv etc. Jag har accepterat att jag har en kronisk sjukdom som jag nu kommer att få bära med mig tills den dagen då jag stupar ner i graven.
Behandlar man inte sjukdomen väl kommer det få konsekvenser vilket man (tycker jag) ska försöka att undvika. Det man också vet att oavsett om man sköter sin diabetes utmärkt så kan det ändå komma att bli konsekvenser och man är alltid lite skörare än andra människor.
Jag har hur mycket att disskutera vidare om detta ämne men inte just nu.
Det är soligt och nu ska jag gå ut!
PUSS