”Förr var det doktorn som bestämde och man tog så mycket insulin som doktorn sagt, varken mer eller mindre. Vi lär oss grunderna i början när man får sin diabetes och att diabetikern sedan själv tar över en allt större del av ansvaret. Det brukar ta ungefär ett år innan man upplevt de flesta situationer i vardagslivet som påverkas av diabetes. Sedan börjar man göra egna nya erfarenheter och upptäckter som vi på sjukhuset kan lära oss av. Kunskapen förändras ju också med tiden. Det som var olämpligt för 5 eller 10 år sedan går bra att göra nu och tvärtom. Förr hände det ofta när jag berättade om något nytt att familjen sa ”men så har vi alltid gjort, vi har bara inte vågat berätta det”. Idag utbyter vi istället kunskaper och lär av varandra.”
Snodde delar av en text som jag tyckte stämde in ganska bra på hur livet med diabetes är. Tror att man får bättre hjälp av andra med diabetes än kanske en sjuksköterska. Man kommer alltid få hjälp av de som finns tillgängliga på sjukhuset för de råd pch tips som man vill ha eller behöver. Men oftast kan det vara skönt att bara fråga om hjälp från andra som har diabetes som vet precis vad som gäller och vad som kan ske i olika situationer som kan uppstå.
Kommentarer är stängda.