En farlig sak som jag tog beslut precis när jag fick min diagnos var att inte älta mina sjukdomar och ha det som ett försvar att ”slippa undan” eller dylikt. Jag fick en flashback nu när jag gick in på facebook där alla med diabetes ska skriva ner alla sina andra sjukdomar/problem/diagnoser/funktionshinder utöver sin diabetes… Det är fler än 30 kommentarer och när jag lusläste dessa blev det svart för mina ögon.
Deprissioner, nedstämhet, adhd, högt kolestrol, ångest, arbetslös, illamående, nedsatt syn, diverse allergier, aspergers syndrom, och alla andra hemska sjukdomar. Deppigt or what?!
Nu till min åsikt. Jag är en person som gärna hittar fler fel på min kropp och mig själv för att få en förklaring till ett konstigt beteende, och alla dessa kommentarer får mig att känna mig mer sjuk än vad jag är. Jag tog mitt val när jag fick min diagnos att bara umgås med ”friska” personer och tacka Nej till träffar på sjukhuset med andra diabetes typ 1 personer. Tror det var undermedvetet men jag ville inte träffa andra med samma sjukdom och dela med mig av mina åsikter och höra på alla andras problem. Hade inte lust med det.
Jag är så pass frisk att andra i min omgivning ser mig som en av dom. Det är jag tacksam för. Tror absolut inte på att älta mina bekymmer inför andra helt öppenhjärtligt. Är helt uppspelt nu att jag inte vet hur jag ska formulera mig men gruppen på facebook är väl till för att peppa varandra och hjälpa till om det finns några oklarheter. Inte att visa statistik på att personer med diabetes får lättare diagnos på nedstämdhet eller deppighet… Jag kan nog leta efter känslor som gör att jag också har alla dessa symptomer men vill jag det? NEJ!
Mycket sitter i huvudet. Just sayyyiiiin`