Det är en katthona som kanske blir min och hon ska heta Nefirtiti om det blir så 😀
Nefertiti (Den sköna är kommen), född kring 1380 f.Kr., död troligtvis år 1331 f.Kr., var hustru till den egyptiska faraon Amenhotep IV (senare Akhenaton), drottning av Egypten under det Nya riket och den 18:e dynastin, fostermor och möjligen faster till farao Tutankhamun.[1] Nefertiti kan ha regerat en kort tid själv, mellan Akhenatons död och Tutankhamuns tronföljd. Hon är möjligen den egyptiska änkedrottning som efter sin mans död skrev till hettiternas kung Suppiluliuma I och begärde att få gifta sig med en av hans söner.
Drottning Nefertiti är en av de mest omtalade egyptiska kungligheterna och står även i dag för ett kvinnligt skönhetsideal. Detta har sitt ursprung i den berömda byst av henne som finns i Neues Museum i Berlin.
Och hittade info om fågel fenix som jag ska tatuera in också 🙂
Detalj ur Aberdeen Bestiary.
Fenix (av grekiskans phoinix, ”purpurfärgad”), även Fågel Fenix, är en mytisk fågel med en rad legender från olika kulturer förknippade till sig och var en helig fågel hos forntidens egypter.
Fenix avbildades lik en örn, med röda och gyllene fjädrar. Dess hemvist var, enligt Herodotos, i Arabien, varifrån den vart 500:e år begav sig till Heliopolis i Egypten för att i solgudens tempel begrava sin faders döda kropp som den medförde i ett ägg av myrra. Enligt andra sagor tillreder den till sig, när den kommer till hög ålder, ett näste ur vilket en ny fågel Fenix träder fram så snart den dött. Andra sagor berättar att Fenix bränner sig själv på ett bål för att ur dess aska uppstå i föryngrad gestalt. Den gällde därför såsom en sinnebild av odödligheten.
I sin bok Om fåglarna, som skrevs under det första århundradet efter Kristus, skriver Plinius d.ä. att Fenix (phoenix) är stor som en örn och har en gyllene ring om halsen, att dess kropp är purpurfärgad medan stjärten är blå med rosa prickar och att den har tofsar på halsen och en fjäderplym på huvudet. Plinius skriver vidare att när Fenix är nära att dö bygger den ett bo runt sig där den dör och att av dess märg och ben avlas en larv vilken därefter förvandlas till en ny fågel Fenix. Plinius tillägger sedan att Fenix måhända tillhör fabeln.
Fenix är ursprungligen sannolikt intet annat än en mytisk-allegorisk beteckning av en astronomisk tidsperiod.
I Egypten kallades en liknande mytisk fågel för Benu och legender som liknar den om Fenix återfinns även i Kina. Under kristnandet av Rom blev Fenix en symbol för den eviga kristenheten och under medeltiden och renässansen ingick den i många europeiska berättelser om österlandet och avbildades flitigt.
Den kinesiska mytologiska fågeln fenghuang översätts rutinmässigt till fenix även om de två fåglarna inte torde vara närmare släkt.
I Harry Potter-serien är Dumbledores fågel, Fawkes, en fenix. Här beskrivs fågeln fenix mer vara ett släkte än en enda fågel.
I Europa under renässansen avbildades den ofta som hängiven partner till turturduvan. Poeten Robert Chesters dikt Love’s Martyr är en utveckling av denna symbolik och publicerades i en diktsamling på temat, tillsammans med bland annat William Shakespeares dikt ”The Phoenix and the Turtle” där ”Turtle” refererar till turturduva.