{"id":1091,"date":"2014-06-15T13:12:56","date_gmt":"2014-06-15T11:12:56","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/?p=1091"},"modified":"2014-06-15T13:18:06","modified_gmt":"2014-06-15T11:18:06","slug":"glomde-beratta-att-jag-kanske-kommer-fa-en-kattunge-om-2-veckor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/2014\/06\/15\/glomde-beratta-att-jag-kanske-kommer-fa-en-kattunge-om-2-veckor\/","title":{"rendered":"Gl\u00f6mde ber\u00e4tta att jag kanske kommer f\u00e5 en kattunge om 2 veckor!"},"content":{"rendered":"<p>Det \u00e4r en katthona som kanske blir min och hon ska heta Nefirtiti om det blir s\u00e5 \ud83d\ude00 <\/p>\n<p>Nefertiti (Den sk\u00f6na \u00e4r kommen), f\u00f6dd kring 1380 f.Kr., d\u00f6d troligtvis \u00e5r 1331 f.Kr., var hustru till den egyptiska faraon Amenhotep IV (senare Akhenaton), drottning av Egypten under det Nya riket och den 18:e dynastin, fostermor och m\u00f6jligen faster till farao Tutankhamun.[1] Nefertiti kan ha regerat en kort tid sj\u00e4lv, mellan Akhenatons d\u00f6d och Tutankhamuns tronf\u00f6ljd. Hon \u00e4r m\u00f6jligen den egyptiska \u00e4nkedrottning som efter sin mans d\u00f6d skrev till hettiternas kung Suppiluliuma I och beg\u00e4rde att f\u00e5 gifta sig med en av hans s\u00f6ner.<\/p>\n<p>Drottning Nefertiti \u00e4r en av de mest omtalade egyptiska kungligheterna och st\u00e5r \u00e4ven i dag f\u00f6r ett kvinnligt sk\u00f6nhetsideal. Detta har sitt ursprung i den ber\u00f6mda byst av henne som finns i Neues Museum i Berlin.<\/p>\n<p>Och hittade info om f\u00e5gel fenix som jag ska tatuera in ocks\u00e5 \ud83d\ude42 <\/p>\n<p>Detalj ur Aberdeen Bestiary.<br \/>\nFenix (av grekiskans phoinix, &#8221;purpurf\u00e4rgad&#8221;), \u00e4ven F\u00e5gel Fenix, \u00e4r en mytisk f\u00e5gel med en rad legender fr\u00e5n olika kulturer f\u00f6rknippade till sig och var en helig f\u00e5gel hos forntidens egypter.<\/p>\n<p>Fenix avbildades lik en \u00f6rn, med r\u00f6da och gyllene fj\u00e4drar. Dess hemvist var, enligt Herodotos, i Arabien, varifr\u00e5n den vart 500:e \u00e5r begav sig till Heliopolis i Egypten f\u00f6r att i solgudens tempel begrava sin faders d\u00f6da kropp som den medf\u00f6rde i ett \u00e4gg av myrra. Enligt andra sagor tillreder den till sig, n\u00e4r den kommer till h\u00f6g \u00e5lder, ett n\u00e4ste ur vilket en ny f\u00e5gel Fenix tr\u00e4der fram s\u00e5 snart den d\u00f6tt. Andra sagor ber\u00e4ttar att Fenix br\u00e4nner sig sj\u00e4lv p\u00e5 ett b\u00e5l f\u00f6r att ur dess aska uppst\u00e5 i f\u00f6ryngrad gestalt. Den g\u00e4llde d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5som en sinnebild av od\u00f6dligheten.<\/p>\n<p>I sin bok Om f\u00e5glarna, som skrevs under det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet efter Kristus, skriver Plinius d.\u00e4. att Fenix (phoenix) \u00e4r stor som en \u00f6rn och har en gyllene ring om halsen, att dess kropp \u00e4r purpurf\u00e4rgad medan stj\u00e4rten \u00e4r bl\u00e5 med rosa prickar och att den har tofsar p\u00e5 halsen och en fj\u00e4derplym p\u00e5 huvudet. Plinius skriver vidare att n\u00e4r Fenix \u00e4r n\u00e4ra att d\u00f6 bygger den ett bo runt sig d\u00e4r den d\u00f6r och att av dess m\u00e4rg och ben avlas en larv vilken d\u00e4refter f\u00f6rvandlas till en ny f\u00e5gel Fenix. Plinius till\u00e4gger sedan att Fenix m\u00e5h\u00e4nda tillh\u00f6r fabeln.<\/p>\n<p>Fenix \u00e4r ursprungligen sannolikt intet annat \u00e4n en mytisk-allegorisk beteckning av en astronomisk tidsperiod.<\/p>\n<p>I Egypten kallades en liknande mytisk f\u00e5gel f\u00f6r Benu och legender som liknar den om Fenix \u00e5terfinns \u00e4ven i Kina. Under kristnandet av Rom blev Fenix en symbol f\u00f6r den eviga kristenheten och under medeltiden och ren\u00e4ssansen ingick den i m\u00e5nga europeiska ber\u00e4ttelser om \u00f6sterlandet och avbildades flitigt.<\/p>\n<p>Den kinesiska mytologiska f\u00e5geln fenghuang \u00f6vers\u00e4tts rutinm\u00e4ssigt till fenix \u00e4ven om de tv\u00e5 f\u00e5glarna inte torde vara n\u00e4rmare sl\u00e4kt.<\/p>\n<p>I Harry Potter-serien \u00e4r Dumbledores f\u00e5gel, Fawkes, en fenix. H\u00e4r beskrivs f\u00e5geln fenix mer vara ett sl\u00e4kte \u00e4n en enda f\u00e5gel.<\/p>\n<p>I Europa under ren\u00e4ssansen avbildades den ofta som h\u00e4ngiven partner till turturduvan. Poeten Robert Chesters dikt Love&#8217;s Martyr \u00e4r en utveckling av denna symbolik och publicerades i en diktsamling p\u00e5 temat, tillsammans med bland annat William Shakespeares dikt &#8221;The Phoenix and the Turtle&#8221; d\u00e4r &#8221;Turtle&#8221; refererar till turturduva.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r en katthona som kanske blir min och hon ska heta Nefirtiti om det blir s\u00e5 \ud83d\ude00 Nefertiti (Den sk\u00f6na \u00e4r kommen), f\u00f6dd kring 1380 f.Kr., d\u00f6d troligtvis \u00e5r 1331 f.Kr., var hustru till den egyptiska faraon Amenhotep IV (senare Akhenaton), drottning av Egypten under det Nya riket och den 18:e dynastin, fostermor och &#8230; <a title=\"Gl\u00f6mde ber\u00e4tta att jag kanske kommer f\u00e5 en kattunge om 2 veckor!\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/2014\/06\/15\/glomde-beratta-att-jag-kanske-kommer-fa-en-kattunge-om-2-veckor\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Gl\u00f6mde ber\u00e4tta att jag kanske kommer f\u00e5 en kattunge om 2 veckor!\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5549,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1091","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1091","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5549"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1091"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1091\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1091"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1091"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}