{"id":1355,"date":"2014-07-21T19:42:19","date_gmt":"2014-07-21T17:42:19","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/?p=1355"},"modified":"2014-07-22T20:40:58","modified_gmt":"2014-07-22T18:40:58","slug":"sinnesro","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/dianac\/2014\/07\/21\/sinnesro\/","title":{"rendered":"Sinnesro"},"content":{"rendered":"

\"IMG_20140720_125122\"<\/a>\"IMG_20140720_120558\"<\/a>\"IMG_20140719_211852\"<\/a>\"IMG_20140720_221054[1]\"<\/a>\"IMG_20140719_114132[1]\"<\/a><\/p>\n

Ovan ser ni bilder fr\u00e5n semestern jag, min v\u00e4ninna och v\u00e5ra barn var iv\u00e4g p\u00e5. S\u00e5 mysigt att ”bara vara” i den h\u00e4r milj\u00f6n. \ud83d\ude42
\nVi badade badtunna ute i naturen, barnen fick \u00e5ka flotte, fyrhjuling, b\u00e5t, fiska m.m
\nP\u00e5 kv\u00e4llarna spelade vi ”Jakten p\u00e5 den f\u00f6rsvunna diamanten.” En dag d\u00e5 det regnade var vi iv\u00e4g p\u00e5 ett \u00e4ventyrsbad och en annan dag tog vi \u00e4ven en fika vid ett bryggcaf\u00e9. Min fina v\u00e4n Veronica som numer \u00e4r 5 barns mamma kom ut till Hara i stugan d\u00e4r vi var och jag fick mysa och lukta p\u00e5 lilla Mimmi, s\u00e5 mysigt s\u00e5. <\/p>\n

\u00c4r s\u00e5 tacksam till min morbror som l\u00e5nade oss stugan och min v\u00e4n Zandra som bytl\u00e5nade bil med oss. Vilka \u00e4nglar! <\/p>\n

Sista kv\u00e4llen samt morgonen d\u00e4rp\u00e5 la jag mig i min ensamhet p\u00e5 bryggan ni ser p\u00e5 bilden och lyssnade p\u00e5 vacker musik. SO NICE!!!<\/p>\n

\u00c4KTHET<\/strong><\/p>\n

Har funderat p\u00e5 det h\u00e4r med \u00e4kthet och k\u00e4rlek. Har ibland f\u00e5tt skumma kommentarer som att saker och ting \u00e4r snyggt spelat. Det finns mycket h\u00e4r i livet som \u00e4r ett spel, men k\u00e4rlek \u00e4r n\u00e5got som b\u00f6r vara \u00e4kta. Jag skulle aldrig v\u00e4lja en livspartner p\u00e5 grund utav hans ekonomi, yrke, utbildning, eller status. Allt jag vill \u00e4r att ha n\u00e5got \u00c4KTA och med n\u00e5got \u00e4kta menar jag att man genuint k\u00e4nner att man h\u00f6r ihop med den andre som n\u00e4r tv\u00e5 sj\u00e4lar blir en. Framf\u00f6rallt att man kan vara sig sj\u00e4lv n\u00e4r man skalar bort allt det andra. Att v\u00e4lja eller bli vald av n\u00e5gon enbart f\u00f6r de yttre faktorerna leder bara till olycka tror jag plus att det \u00e4r som att s\u00e4lja sin sj\u00e4l. Nu n\u00e4r jag l\u00e4ser att man v\u00e4ljer eller blir vald som jag nyss skrev kr\u00e4ks jag n\u00e4stan \u00f6ver det, f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 fult att skriva om n\u00e5got s\u00e5 vackert. K\u00e4rlek i dess sanna natur \u00e4r n\u00e5got s\u00e5 vackert att ord \u00e4r otillr\u00e4ckliga \u00e4ven f\u00f6r den som kan skrivandets konst, f\u00f6r det som \u00e4r \u00e4kta \u00e4r en k\u00e4nsla en obeskrivbar k\u00e4nsla. <\/p>\n

Kommer p\u00e5 mig sj\u00e4lv med att jag inte \u00e4r \u00e4kta alla g\u00e5nger. Jag f\u00f6rs\u00f6ker ibland imponera p\u00e5, \u00f6verdriva saker och f\u00f6rsk\u00f6na den nakna sanningen. N\u00e4r jag kommer p\u00e5 mig sj\u00e4lv som fejk och konstlad brukar jag fundera p\u00e5 varf\u00f6r jag g\u00f6r s\u00e5 \ud83d\ude09 Jag vill inte k\u00e4nna missunsamhet, r\u00e4dsla eller os\u00e4kerhet men n\u00e4r man skalar p\u00e5 ytan s\u00e5 \u00e4r jag ju bara en m\u00e4nniska. \ud83d\ude09 <\/p>\n

Kv\u00e4llens l\u00e5tar<\/strong><\/p>\n