Söndag!
Har aldrig gillat söndagar, bara namnet är riktigt fult.
Det är på söndagen man har ångest för helgens snedsteg.
Det är på söndagen som man alltid får tid till att gå igenom veckans alla tankar.
Det är söndagens som alltid är avslutet på något dåligt eller bra.
Jag har väl gjort ganska så klart om att min Söndag inte varit bra alls.
Sovit dåligt i natt, sjuk och bakfull men inte på sprit utan på känslor.
Hur kan man bli så fruktansvärt påverkad, droger är dåliga, men det finns människor som är värre att missbruka sin tid på.
Människor som ger en glädje, ett rus , en känsla som man efter ett tag får svårt att vara utan.
Han ger dig något som gör dig glad , något som gör dig speciell, något som höjer din vardag, något som glömmer det sämre och som får dig att sväva på moln.
I början är det gratis, du behöver inte be om att få höra det, du behöver be om att få känna det , du behöver inte be om att få vara speciell, du behöver inte be om att sväva på molnen, det är gratis.
När du väl är fast, när du är beroende, när du vill vara speciell, när du vill känna ett rus, när du vill sväva bland molnen har du nu fastnat.
Nu ber du om att få glädje, du ber om ruset, du ber om att få vara speciell, du ber om att få sväva bland molnen
du ber om att få vara hans fantasi, precis som en drog men det blir helt plötsligt svårt.
Du är beroende av någon som inte längre behöver dig eller vill ha dig.
Det var gratis i början och nu kostar det stolthet och besvikelse.