Jag har en objuden gäst i min kropp och jag kan ej på den få stopp.
Jag somnar med den. Vaknar med den.
Måste nog förstå att nu är det vi två.
Svårt att acceptera men jag kan ej göra mera!!!
Det är Herr fibro.
Det värker i kroppen, fast ingen det ser
ibland lite mindre – ibland lite mer.
Jag har svårt att sova- jag har svårt att gå
sitter för länge är svårt likaså.
Det är så mycket som jag vill göra
men värken i kroppen det förstör.
Mitt vanliga liv det är förbi
för jag har sjukdomen, fibromyalgi.
Jag vet ej från dag till dag hur jag mår
planera går inte, som ni förstår.
Men hjärnan är frisk och tur är väl de´
för än kan jag både skratta och le och
glädjas åt dagar med mindre smärta.
De dagar bevarar jag djup i mitt hjärta.
~ druvan