Smärta är något som alla någon gång känner. Det är kroppens signal på att något är fel, en skada eller sjukdom.
Smärta är en personlig upplevelse, som endast den som upplever smärtan kan uttala sig om. Akut smärta är som regel behandlingsbar. Den långvariga smärtan är befolkningens största osynliga handikapp och är, beroende av smärtans orsak och innehåll, endast mer eller mindre behandlingsbar. Många smärtor är inte behandlingsbara i sig, men man kan få hjälp att lära sig att leva med smärta som handikapp.
Det är smärtans egen diagnos som är avgörande för behandlingsvalet, inte sjukdomens diagnos. Utredning av sjukdomen förutsätts vara gjord i primärvården eller av annan specialist.
Smärtlindring är idag en egen specialitet, men tillgången till smärtspecialister är ofullständig vid de flesta sjukhus.
Långvarig smärta bör alltid hanteras i samverkan med olika specialiteter.
Nociceptiv smärta – Vävnadsskadesmärta
Vävnadsskadesmärta (smärta i muskler eller organ) är vanligen behandlingsbar.
Ofta orsakas den av inflammation som uppkommer när smärtreceptorer aktiveras på grund av skada eller sjukdom. Vävnadsskadesmärta bör analyseras utifrån sitt ursprung, det vill säga vilken vävnad som signalerar. Det finns dels så kallad somatisk vävnad, det vill säga exempelvis muskler, ben, senor och hud.
En annan grupp av vävnader kallas visceral vävnad, det vill säga till exempel hjärta, mag-tarmkanal och urinblåsa.
En tredje typ av vävnader kallas nervös vävnad och omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Man talar även om speciella så kallade smärtsyndrom, som till exempel smärta efter bältros, ischias, irritabel tjocktarm, fibromyalgi och whiplash-problem.
Orsaker kan vara Inflammationer, cancer, dålig blodförsörjning, skador genom våld.
Vävnadsskadesmärta svarar bra på traditionella smärtstillande preparat som paracetamol, acetylsalicylsyra och morfinpreparat.
Neurogen smärta – Nervsmärta
Nervsmärta är en följd av skada eller sjukdom i det så kallade perifera eller centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärna). Nervsmärta innebär som regel både en utstrålning i kroppen motsvarande nervens utbredning och en känselförändring i motsvarande område.
Känselförändringen kan vara både domning och överkänslighet, kraftiga reaktioner på kyla, värme, beröring är vanligt. Nervcellerna blir överkänsliga och kan avge impulser som patienten upplever som stickande och brännande. Skadorna påverkar balansen mellan olika signalämnen och deras receptorer.
Orsaker är skada i nervsystemet, ryggmärg och hjärna, diskbråck och nervskador på grund av våld eller dålig blodförsörjning. Centralt utlöst nervsmärta vid multipel skleros (MS), parkinson, ryggmärgsskada, slaganfall (stroke) har speciella kännetecken och behov av utredning.
Nervsmärta förekommer vid sjukdomar som bältros och diabetes, under cancersjukdom, samt förekommer även efter kirurgi.
Neurogen smärta är betydligt svårare att behandla än smärta i vävnader. Dålig effekt av de vanliga smärtstillande preparaten. Inte ens morfin är särskilt effektivt mot den här sortens smärta.
Behandlas med antidepressiva, antiepileptika, TENS, nervblockader, ryggmärgsstimulering.
Psykogen smärta – Psykisk orsak
Orsakas av psykiska sjukdomar, till exempel känner många depressionspatienter kroppsliga smärtor.
För att behandla smärtan behandlas ursprungssjukdomen, som kan vara depression etc
Idiopatisk smärta – Smärta av okänd orsak
Smärta av okänd orsak ger speciell anledning till konsultation av smärtspecialist. Om inte sjukdom eller skada kan påvisas, kan denna smärta bero på en förändring i smärtsinnet på grund av smärtan i sig själv. Ofta är det svårare att bära en smärta av okänd orsak och smärtsinnet blir lätt utarmat och depression är vanligt förekommande.
Kontinuerlig smärta
Som leder till långvarig invaliditet är ovanligt vid endometrios. Det är ofta ett dåligt samband mellan graden av endometrios och smärtorna. Stora endometrioshärdar och cystor på äggstockarna kan vara helt smärtfria medan en liten härd på bukhinnan kan vara mycket smärtsam. Möjligtvis trycker endometriosen direkt på känsliga nerver eller frisätter ämnen som irriterar nervbanorna.
Sambandet mellan skada och smärta är svagt. Oskadade vävnader kan värka och skadade behöver inte alltid göra ont.
Smärta påverkar oss på många sätt: via sinnena, känslolivet, intellektet och rörelseapparaten. Vi vet ännu väldigt lite om hur smärta uppkommer och hur den ska behandlas.
Långvarig smärta drabbar var tredje svensk. De flesta av dessa har ont på ett enda ställe.
Långvarig smärta påverkar psyket:
Oro och rädsla
Ångest
Nedstämdhet och depressioner
Aggressivitet och ilska
Hjärnan kan påverkas:
Smärtan har företräde framför andra funktioner
Sömnen störs
Minnet försämras
Koncentrationsförmågan minskar
Inlärningsförmågan blir sämre
Simultankapaciteten minskar
Smärtstillande läkemedel
Naprosyn, Pronaxen, Ipren, Naproxen, Orudis, Distalgesic, Panocod, Dexofen, Nobligan, Tiparol, Tradolan, Temgesic är några av många smärtstillande läkemedel som skrivs ut till endometriospatienter.
Med varierande resultat. Vissa får ingen lindrig alls, andra kan återgå till ett normalt liv. Vilket preparat som hjälper en individ är individuellt. Få preparat hjälper alla. Och biverkningarna varierar mycket från person till person.
Har man så ont att vardagen påverkas kan en remiss till en smärtklinik/läkare vara bra. De är proffs på smärta och kan preparaten som finns på marknaden. De kan skriva ut kombinationer som gör mer nytta och även prova ut tens.
Om du tar vid behov, isamband med ägglossning och mens så se till att ta precis innan smärtan är som värst. Då får du bäst effekt och slipper riskera att svimma av lika ofta.
Om du tar vid behov flera gånger per dag så kanske du bör ta regelbundet, t.ex. fasta tider. Hör med din läkare om det vore lämpligt för dig. Man slipper då få värsta tänkbara smärtan. I de flesta fall blir inte dygnsdosen högre då man slipper ta en-två extra akut när man har jämnare effekt.
~ DRUVAN