Är trött på fibromyalgin, jag är trött på att vara trött, jag är trött på att stå ut, jag är trött på att inte bli trodd, jag är trött på att folk som påstår att jag ljuger, jag är trött på smärtan, jag är trött på att behöva förklara mig, jag är trött på att vakna på morgonen som om jag inte ens har fått sömn, jag är trött på att vakna med smärta, jag är trött på mediciner, jag är trött på skiten jag får bara för att jag är annorlunda och berättar om min sjukdom & känslor, jag är trött på att hålla inne tårarna!
Smärtan gör så jag känner mig ensam, även fast jag vet att vissa folk bryr sig…
Jag gillar inte dessa känslor så fort jag får mer ont.
Jag vill inte…men jag måste leva med den!
Jag håller inne mina tårar för de känns som att jag inte får gråta för då dömer folk en, folk har sagt att jag inte har något att gråta för.
Och när folk anklagar mig för att ljuga om detta så är de fan inte fel på mig, de är ni som inte har någon empati för andra.
De är ni som gör fel.
Så jävla patetiskt gjort!!
JAG SKULLE ALDRIG ENS KUNNA TÄNKA MIG ATT BETE MIG SÅ JÄVLA ILLA MOT ANDRA MÄNNISKOR..
Och det är inte alltid ens närmaste tror på en.
Får ofta höra…
– kom igen
– vila kan du göra sen
– så ont kan du inte ha
– du som går hemma har all tid i världen till städning, tvätt, matlagning m.m
Och man får kämpa mot läkare, sjukgymnaster, försäkringskassa och jag vet inte vad.
Läkarna tycker att man är knäpp (och ibland när man kämpat för mycket börjar man nästan tro på dom men bara nästan) men vi vet att vi inte är det, vi vet hur det känns att ha ont, få konstiga inflammationer, inte orka utan kanske då så att säga ”balla ur” för att det inte finns någon ork kvar.
Jag vet hur det är, jag vet hur jag känner mig, jag vet vad jag ska undvika att göra för att inte bli för trött, jag vet vad jag ska undvika att äta.
VI VET och vi är många som vet!
Det är vi som har kunskapen, inte läkarna och folk som inte tror på oss…
Kramiiz Druvan