Jag har haft en hyfsat bra vecka, mitt psyke har varit väldigt uppåt, har varit väldigt motiverad och glad.
Det var ju bara för bra för att vara sant! Helt plötsligt igår får jag en käftsmäll av fibron.
Det är så typiskt, en sådan sak förstör så jävla mycket.
Jag har känt på mig detta i veckan för att så fort jag mår hyfsat bättre än vad jag brukar så kommer en käftsmäll smygandes.
Jag hatar det.
Jag blir arg, frustrerad, ledsen och besviken.
Jag får panikångest, jag vill inte falla längre ner än vad jag redan är.
Jag orkar inte lida ännu mer än vad jag gör.
~ druvan