Jag har förlorat vänner på grund utav att jag har fibromyalgi..men de gör inget, nu vet jag vilka som finns där för mig! Och vilka som är äkta…
Jag begär inte att alla ska stötta mig men jag blir besviken på människor som jag trodde var ens vänner.
Och lite medmänsklighet är la inte så farligt?!
Kramiiz Druvan 🙂
Samma sak här. Folk som tycker att man är ”tråkig” och inte alls kan förstå varför man inte alltid orkar. För dem är en sak som att fika hemma hos någon en väldigt enkel grej, för mig är det enormt att orka göra det. Men det syns inte på mig. Kanske är det därför de inte förstår. Och sedan blir arga när jag inte orkar umgås… För att de bara ser mig när jag har en ”bra” dag.