Det är ett monster som bor i mig.
Den går under namnet fibromyalgi.
Den orsakar mig smärta, trötthet, sorg, ångest och rädsla för saker jag har ingen anledning att vara rädd för.
Du kan inte se det i mig, eftersom jag försöker mitt bästa för att hålla den gömd bakom en leende mask, en ”kan göra” mask.
Tja…..Jag kan inte göra saker på samma sätt längre som.. Att gå till jobbet, kompisen, mataffären. Och att gå ut genom ytterdörren, skrämmer mig.
Jag är utmattad när jag går till sängs, men jag kan inte somna eftersom min kropp inte kommer att låta mig. Det är som små levande ledningar plötsligt vända på hela min kropp som får mig att känna att hela kroppen är full.
Sedan, om jag tänker på vad jag måste göra nästa dag, sömn är helt förlorade med ångest snabbt visar det är fult ansikte.
Jag driver igenom min dag, ler utanför, gråter inne..
Jag är ledsen och arg att fibromyalgi har stulit mitt liv.
Allt jag begär är för mjuka kramar, en liten ”bön”, och förståelse i stället för att ni dömer mig.
Jag är inte den jag brukade vara.
MEN JAG TROR PÅ MIG SJÄLV…att jag kan besegra monstret en dag!
Kramiiz Druvan ☆
Håller på med utredning för detta men fått senaste domen ”tror starkt på att du har det” texten känns som den har tagits ur min sanna mardröm…. känns ändå skönt att man inte är ensam i detta elände.
Du kan inte beskriva det bättre.kram
Usch jag det är inte lätt att leva med fibro och tror att vi alla är allt för bra att maskera hur vi egentligen mår. Stor varm kram till dig.