Hur ska man få någon att förstå hur det är, om ingen talar om hur det är att leva så här?
Om man bara är så tyst och snäll, för att andra inte vill höra på gnäll.
Vem gör man lycklig då? Inte någon! Ska det vara så?
Jag vet att det krävs mycket av andra, man kan inte alla andra klandra.
Man måste ge andra människor en chans, det är inte så lätt att i livet finna balans.
Det är svårt att förstå det som inte syns utanpå, men det är viktigt att förklara ändå.
För hur ska annars människor veta? Om vi bara försöker vara diskreta.
Det enda man kan dela med sig av är sina ord, och försöka att sprida dem på våran jord.
Att öka förståelsen för oss med fibromyalgi, något som många idag verkar ha som fobi.
För det finns inget värre än att inte bli trodd, på grund av en massa fördomar som hos vissa är ingrodd.
Vi måste våga tala om hur vi känner, även om vi på köpet förlorar några vänner.
För dem som är äkta kommer att stanna kvar, och det är bättre att kunna lite på dem som man har.
”Du klarar allt…självklart! Spelar ingen roll vad det gäller, lite smärta får man tåla. Det är väl klart att kroppen håller, rör dig mer så klarar du mer. Det är fakta och fungerar, så sitt inte där och tyck synd om dig själv. Se så upp och stå du kan inte sitta och bara lata dig så bekväm får man inte vara…inte konstigt att du har den vikten med allt ditt stillasittande. Ut i luften och promenera det behöver du, motion och frisk luft är bästa medicinen det har minsann ingen dött av. Ont? Vaddå ont? Det har vi väl alla finns inte en människa utan krämpor men alla gnäller inte som du. Kom igen nu då? Orkar inte? Du gör för sjutton inget annat än att vila, hur kan du då påstå att du är trött igen? Nej, du hade säkerligen mått mycket bättre om du haft ett jobb att gå till istället för att sitta här hemma och tycka synd om dig själv. Sjukdom? Ja det kan man ju kalla det om man vill…en sån där diagnos som läkarna ställer när dem inte hittar nåt fel, inte ens dem orkar ju höra på ditt gnäll hela tiden.”
Ja tyvärr är detta en inställning som många fortfarande har.
Allt som inte syns verkar inte existera enligt många, till slut ger man upp…varför försöka förklara om ingen lyssnar.
Men man får inte ge upp, jag vet verkligen hur min smärta känns och vilket helvete det kan vara ibland att bara finnas till.
Så snälla döm ingen annan när ni ingenting vet…ingen kan känna hur det känns för någon annan men det kan sätta djupa spår som inte går att reparera i en människa som redan är skör.
Dikter Lånad av: © Lena Hotz
~ druvan

Hej! Vilken jättefin och läsvärd blogg du har, Verkligen! 🙂
Kika gärna in på min blogg och lämna en kommentar eller två.
Vem vet, min blogg kanske är något i din smak? KOLLA GÄRNA!!
Ha en bra dag, Kram! ^^