Ord kan vara läkande, få oss att må bra, känna oss värdefulla trots alla fel och brister.
Men ord kan också vara kränkande, hånade, elaka och göra väldigt ont.
Sådana ord kan ge mer smärta, få oss att komma fullständigt ur balans och psyket kan svikta.
Varför ska då sådana ord få lov att sägas?
Varför välja att såra någon annan?
Är det oförstånd eller rent av bara elakhet?
Varför ska det vara så svårt att säga ett enkelt ord som förlåt om man gjort nåt fel?
Varför ska det vara lättare att kritisera än att berömma?
Är det för att dölja sina egna fel och brister?
För nog är det väl så att det är lättare att se andras fel än sina egna.
Nästa gång du tänker säga något negativt kanske du ska fundera lite först.
Vad vinner jag på att uttala dessa ord?
Blir förhållandet till denna person som får höra dessa ord bättre eller sämre?
Ligger det överhuvudtaget sanning bakom orden eller är det bara ett antagande?
Vill jag ha kvar vår vänskap?
I så fall kanske det kan vara bättre att vara tyst.
Ibland kan tystnaden säga mer än tusen ord.
~ druvan
Thanks for all of the labor on this website. My mom delights in carrying out research and it’s easy to understand why. A lot of people know all concerning the compelling means you provide advantageous secrets via your web blog and in addition improve response from other people on this area of interest and our girl is undoubtedly becoming educated a lot of things. Take advantage of the remaining portion of the year. Your carrying out a great job.