Många ärr, några öppnas om och om igen. Några är läkta men minnen finns kvar.
Många ärr i hjärtat, själen & kroppen. Vissa syns & vissa syns inte.
När jag tänker tillbaka då allt var som värst, ser jag hur långt jag kommit.
Jag ser hur stark jag är, hur mycket jag orkat gå igenom.
Jag ser hur långt ner på botten jag varit, men ändå kommit upp varje gång…till slut.
Tiden läker alla sår,
tiden ger styrka,
tiden ger hopp,
tiden ger erfarenhet,
tiden ger tid,
tiden ger lycka.
Nu kämpar jag dagligen med min sjukdom, och tar åt mig av min styrka jag har.
Jag utvecklas och lär mig något nytt hela tiden.
Det finns alltid hopp, ibland är den inte stark men den finns…
Det tar tid, låt det göra det!
English –
Many scars, some opened again and again. Some are healed but the memories remain.
Many scars of the heart, soul & body. Some are visible and some not visible.
When I think back when everything was at its worst, I see how far I’ve come.
I see how strong I am, how much I have been able to go through.
I see how far down on the ground I have been, but still come up every time … finally.
Time heals all wounds,
time gives strength,
time gives hope,
time gives the experience,
time gives the time,
time brings happiness.
Now I struggle daily with my illness, and takes me out of my strength I have.
I develop and learn something new all the time.
There is always hope, sometimes it is not strong, but it is …
It takes time, let it do it!
Kramiiz Druvan