Varför, varför finns inte ett botemedel för fibromyalgi? Min uppfattning av det svaret är att inte tillräckligt många människor vet tillräckligt om det. Inte tillräckligt många människor känner till sanningen om det.
Det är INTE tillräckligt viktig för icke-drabbade att vilja finansiera ytterligare forskning.
Det kommer aldrig att förändras om vi inte ändra det.
Varje dag frågar jag mig själv frågan ”Hur kan jag ändra det?”.
Den enda slutsats jag kan komma med är att hålla min mun öppen.
Dela verkligheten i vårt dagliga liv. Fortsätt att försöka att få ordet.
Jag plågas med smärta, sömnlöshet/trötthet och depression om och om igen.
Jag har tänkt ”Vad spelar det för roll om jag bloggar eller uppdatera facebook eftersom min lilla mun kommer inte att göra skillnad. Vem ska lyssna på mig eller om vad jag har att säga eller hur kapitalt patetiskt mitt livet har blivit på grund av denna sjukdom”. Jag har till och med tänkt att ge upp bloggen men jag kommer inte låta det ske på grund av patetiska människor.
Jag lider dagligen med fibromyalgi och jag kommer fortsätta uttrycka mig om det.
Min blogg, mitt gnäll, mina rop…
Får mina grunder och tiggeri aldrig att hjälpa/leda till ett botemedel eller förståelse och medkänsla om Fibro?
Ingen vet vad jag har fått utstå i mitt liv, men åtminstone vet jag att jag försöker, även min familj.
Jag vet att när jag är död och borta, kommer min familj veta att jag gick med värdighet och aldrig gav upp hoppet.
De kan vara stolt över mig att jag inte bara gav upp utan strid. Jag stod upp för mig själv och de miljontals andra där ute, som lider varje dag av deras liv.
Kommer ni alla bekämpa denna kamp med mig? Kommer ni att göra allt du/ni kan för att skapa medvetenhet och kräva ytterligare forskning?
Låt oss göra det tillsammans!
Låt oss vråla!
~ druvan