{"id":1332,"date":"2013-08-30T19:41:08","date_gmt":"2013-08-30T17:41:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/?p=1332"},"modified":"2013-08-31T23:07:55","modified_gmt":"2013-08-31T21:07:55","slug":"en-borjan-pa-min-bok-va-tycks-ska-jag-fortsatta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/2013\/08\/30\/en-borjan-pa-min-bok-va-tycks-ska-jag-fortsatta\/","title":{"rendered":"En b\u00f6rjan p\u00e5 min ”bok” ~ va tycks, ska jag forts\u00e4tta?"},"content":{"rendered":"

En gr\u00e5 dag i september \u00e5kte en vanlig arton\u00e5rig tjej Amanda och hennes mamma till en mottagning i M\u00f6lndal. Amanda har undrat i \u00f6ver ett \u00e5r om hon har en kronisk sjukdom som heter Fibromyalgi.
\nDe satt och v\u00e4ntade och v\u00e4ntade i v\u00e4ntrummet. Till slut kom en l\u00e4kare ut och ropa upp ”Amanda Wing\u00e5rd”, v\u00e4lkommen!
\nL\u00e4karen h\u00e4lsa p\u00e5 Amanda och hennes mamma glatt, de f\u00f6ljde med l\u00e4karen in i ett litet kontor.
\nAmanda och hennes mamma gick igenom med l\u00e4karen om symtom, punkter och andra grejer.
\nN\u00e4r de var klart sa l\u00e4karen att Amanda hade Fibromyalgi, ”Amanda, du har haft det sen du var 11 \u00e5r”.
\nAmanda blev b\u00e5de ledsen och l\u00e4ttnad. L\u00e4ttnad \u00f6ver att hon nu visste vad det var f\u00f6r problem som tyngde henne s\u00e5 mycket.
\nOch ledsen f\u00f6r att hon inte ville leva med kronisk sm\u00e4rta resten av sitt liv. N\u00e4r l\u00e4karen sa att de inte fanns n\u00e5got botemedel blev Amanda r\u00e4dd. Hon t\u00e4nkte ”Neeeeeeeej, sn\u00e4lla, f\u00e5r bort detta, de f\u00e5r inte vara sant att detta h\u00e4nder just mig!!”.
\nN\u00e4r Amanda och hennes mamma satte sig i bilen p\u00e5 v\u00e4g hem, t\u00e4nkte Amanda mycket p\u00e5 detta och k\u00e4nde sig vilsen. Men hennes mamma prata med henne och f\u00f6rs\u00f6kte ge henne hopp. Annette hennes mamma sa ”De h\u00e4r fixar du och du vet att jag st\u00f6ttar dig”.
\nAmanda har alltid vetat att hon kan f\u00e5 st\u00f6d av sin mamma oavsett vad. Tankarna snurrade mycket i Amandas huvud, det \u00e4nda hon t\u00e4nker p\u00e5 \u00e4r att hon ville bli botad fr\u00e5n denna hemska sjukdom. ”Varf\u00f6r ska jag lida s\u00e5”, t\u00e4nkte hon.
\nAmanda undrade hur detta skulle g\u00e5, hur hennes framtid skulle bli, hon var mycket orolig att inget skulle funka.
\nMen hon visste att inget var sig likt l\u00e4ngre och att hon skulle f\u00e5 k\u00e4mpa med att bli b\u00e4ttre.
\nHon visste inte n\u00e4r det skulle bli n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring eller om det ens skulle bli b\u00e4ttre. Hon sa till sig sj\u00e4lv ”Jag kan inte se in i framtiden, det f\u00e5r ta den tid det tar, jag ska ta det i min egna takt”.<\/p>\n

Innan Amanda fick en remiss till mottagningen var hon mycket p\u00e5 v\u00e5rdcentraler och l\u00e4karhus, men ingen trodde henne eller tog hennes problem p\u00e5 allvar. Amanda blev mycket besviken och arg f\u00f6r att dom inte lyssnade p\u00e5 henne, ”varf\u00f6r jobbar dom med v\u00e5rd om man inte ens f\u00e5r hj\u00e4lp” t\u00e4nkte hon.
\nMen hon gav inte upp, hon fr\u00e5gade din psykolog p\u00e5 BUP om hon kunde hj\u00e4lpa henne ist\u00e4llet.
\nPsykologen Ingrid sa ”Det \u00e4r v\u00e4l klart att jag hj\u00e4lper dig”, Amanda blev glad att n\u00e5gon ville lyssna och ge henne hj\u00e4lp!
\nDet var d\u00e5 Amanda fick riktig hj\u00e4lp och kunde f\u00e5 en tid hos mottagningen, ”\u00c4ntligen” t\u00e4nkte hon.
\nAmanda v\u00e4ntade ett tag innan hon fick tid, men hon var t\u00e5lmodig och l\u00e4ngtade till det skulle \u00e5ka dit och f\u00e5 hj\u00e4lp.<\/p>\n

I november samma \u00e5r \u00e5kte Amanda och hennes mamma Annette p\u00e5 \u00e5terbes\u00f6k, det tr\u00e4ffade en annan l\u00e4kare denna g\u00e5ngen eftersom att den l\u00e4karen Amanda hade f\u00f6rsta g\u00e5ngen skulle sluta jobba p\u00e5 mottagningen. ”Typiskt, hon som var s\u00e5 bra” tyckte Amanda och Annette.
\nDom satt och prata med l\u00e4karen, de gick igenom alla grejer och l\u00e4karen kom fram till att Amanda har ME ocks\u00e5.
\n”Det \u00e4r en tr\u00f6tthetssyndrom som man brukar ha n\u00e4r man har fibromyalgi” sa l\u00e4karen.
\nAmanda pratade om tabletter som hon skulle ta som sm\u00e4rtstillande. Efter de \u00e5kte Amanda och Annette hem igen.<\/p>\n

Dag blev till natt och Amanda ska sova, hon t\u00e4nkte mycket innan hon somna. ”Hur ska jag orka detta? Hur st\u00e5r jag ens ut? \u00c4r jag kn\u00e4pp eller \u00e4r jag bara stark?”
\nHon hade sv\u00e5rt att sova den natten, sm\u00e4rtan i kroppen retades med henne. Hon l\u00e5g och gr\u00e4t f\u00f6r att hon inte fick sova, hon var v\u00e4ldigt tr\u00f6tt och utmattad efter allt som har h\u00e4nt.
\nTill slut gr\u00e4t hon sig till s\u00f6mns. Nu var hon i dr\u00f6mmarnas v\u00e4rld, hon dr\u00f6mde att hon blev botad. Hon var fri, hon var ”healad”.
\nN\u00e4r hon vakna blev hon ledsen f\u00f6r att dr\u00f6mmen inte var sann, ”Va l\u00e4skigt, dr\u00f6mmen k\u00e4ndes s\u00e5 verklig” t\u00e4nkte hon.
\nHon reste sig upp ur s\u00e4ngen och k\u00e4nde hur sm\u00e4rtorna skrek. Hon bet ihop och gick till skolan.
\nDet var jobbigt och tungt, men hon stog ut som vanligt!
\nEfter varje skoldag eller praktik var hon helt slut, utmattad och somna direkt n\u00e4r hon kom hem. Hon tog n\u00e4stan alltid en tupplur, hon orkade inte h\u00e5lla \u00f6gonen \u00f6ppna eller kroppen ig\u00e5ng.
\nMen hon blir aldrig utvilad \u00e4ven om hon sover, de hj\u00e4lper inte att vila en stund.
\nHon \u00e4r alltid lika tr\u00f6tt som n\u00e4r hon la sig till hon vakna igen.<\/p>\n

Amanda k\u00e4mpar dag ut och dag in f\u00f6r att bli b\u00e4ttre, hon har aldrig gett upp hoppet helt, hon har perioder hon m\u00e5r som s\u00e4mst och vill bara d\u00f6. Men hon ger inte upp s\u00e5 l\u00e4tt, hon tar sig igenom taggbuskarna \u00e4ven om de g\u00f6r ont.
\nF\u00f6r \u00e4ven om hoppet \u00e4r svagt s\u00e5 k\u00e4mpar hon med de lilla hoppet som finns kvar.<\/strong><\/p>\n

[Funderar p\u00e5 att g\u00f6ra en bok om mitt liv med fibromyalgi, detta \u00e4r lite f\u00f6rsmak, vad tycks?]<\/p>\n

Kramiiz Druvan<\/em> \ud83d\ude42<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En gr\u00e5 dag i september \u00e5kte en vanlig arton\u00e5rig tjej Amanda och hennes mamma till en mottagning i M\u00f6lndal. Amanda har undrat i \u00f6ver ett \u00e5r om hon har en kronisk sjukdom som heter Fibromyalgi. De satt och v\u00e4ntade och v\u00e4ntade i v\u00e4ntrummet. Till slut kom en l\u00e4kare ut och ropa upp ”Amanda Wing\u00e5rd”, v\u00e4lkommen! … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1332","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1332","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1332"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1332\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1332"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1332"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1332"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}