{"id":1742,"date":"2013-09-24T16:17:35","date_gmt":"2013-09-24T14:17:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/?p=1742"},"modified":"2013-09-24T16:17:35","modified_gmt":"2013-09-24T14:17:35","slug":"fakta-om-smarta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/2013\/09\/24\/fakta-om-smarta\/","title":{"rendered":"Fakta om Sm\u00e4rta!"},"content":{"rendered":"

Sm\u00e4rta \u00e4r n\u00e5got som alla n\u00e5gon g\u00e5ng k\u00e4nner. Det \u00e4r kroppens signal p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r fel, en skada eller sjukdom.<\/p>\n

Sm\u00e4rta \u00e4r en personlig upplevelse, som endast den som upplever sm\u00e4rtan kan uttala sig om. Akut sm\u00e4rta \u00e4r som regel behandlingsbar. Den l\u00e5ngvariga sm\u00e4rtan \u00e4r befolkningens st\u00f6rsta osynliga handikapp och \u00e4r, beroende av sm\u00e4rtans orsak och inneh\u00e5ll, endast mer eller mindre behandlingsbar. M\u00e5nga sm\u00e4rtor \u00e4r inte behandlingsbara i sig, men man kan f\u00e5 hj\u00e4lp att l\u00e4ra sig att leva med sm\u00e4rta som handikapp.<\/p>\n

Det \u00e4r sm\u00e4rtans egen diagnos som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r behandlingsvalet, inte sjukdomens diagnos. Utredning av sjukdomen f\u00f6ruts\u00e4tts vara gjord i prim\u00e4rv\u00e5rden eller av annan specialist.<\/p>\n

Sm\u00e4rtlindring \u00e4r idag en egen specialitet, men tillg\u00e5ngen till sm\u00e4rtspecialister \u00e4r ofullst\u00e4ndig vid de flesta sjukhus.<\/p>\n

L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta b\u00f6r alltid hanteras i samverkan med olika specialiteter.<\/p>\n

Nociceptiv sm\u00e4rta – V\u00e4vnadsskadesm\u00e4rta<\/p>\n

V\u00e4vnadsskadesm\u00e4rta (sm\u00e4rta i muskler eller organ) \u00e4r vanligen behandlingsbar.
\nOfta orsakas den av inflammation som uppkommer n\u00e4r sm\u00e4rtreceptorer aktiveras p\u00e5 grund av skada eller sjukdom. V\u00e4vnadsskadesm\u00e4rta b\u00f6r analyseras utifr\u00e5n sitt ursprung, det vill s\u00e4ga vilken v\u00e4vnad som signalerar. Det finns dels s\u00e5 kallad somatisk v\u00e4vnad, det vill s\u00e4ga exempelvis muskler, ben, senor och hud.<\/p>\n

En annan grupp av v\u00e4vnader kallas visceral v\u00e4vnad, det vill s\u00e4ga till exempel hj\u00e4rta, mag-tarmkanal och urinbl\u00e5sa.<\/p>\n

En tredje typ av v\u00e4vnader kallas nerv\u00f6s v\u00e4vnad och omfattar nerver, nervr\u00f6tter, ryggm\u00e4rg och hj\u00e4rna. Man talar \u00e4ven om speciella s\u00e5 kallade sm\u00e4rtsyndrom, som till exempel sm\u00e4rta efter b\u00e4ltros, ischias, irritabel tjocktarm, fibromyalgi och whiplash-problem.<\/p>\n

Orsaker kan vara Inflammationer, cancer, d\u00e5lig blodf\u00f6rs\u00f6rjning, skador genom v\u00e5ld.
\nV\u00e4vnadsskadesm\u00e4rta svarar bra p\u00e5 traditionella sm\u00e4rtstillande preparat som paracetamol, acetylsalicylsyra och morfinpreparat.
\n<\/em>
\nNeurogen sm\u00e4rta – Nervsm\u00e4rta<\/p>\n

Nervsm\u00e4rta \u00e4r en f\u00f6ljd av skada eller sjukdom i det s\u00e5 kallade perifera eller centrala nervsystemet (ryggm\u00e4rg, hj\u00e4rna). Nervsm\u00e4rta inneb\u00e4r som regel b\u00e5de en utstr\u00e5lning i kroppen motsvarande nervens utbredning och en k\u00e4nself\u00f6r\u00e4ndring i motsvarande omr\u00e5de.
\nK\u00e4nself\u00f6r\u00e4ndringen kan vara b\u00e5de domning och \u00f6verk\u00e4nslighet, kraftiga reaktioner p\u00e5 kyla, v\u00e4rme, ber\u00f6ring \u00e4r vanligt. Nervcellerna blir \u00f6verk\u00e4nsliga och kan avge impulser som patienten upplever som stickande och br\u00e4nnande. Skadorna p\u00e5verkar balansen mellan olika signal\u00e4mnen och deras receptorer.<\/p>\n

Orsaker \u00e4r skada i nervsystemet, ryggm\u00e4rg och hj\u00e4rna, diskbr\u00e5ck och nervskador p\u00e5 grund av v\u00e5ld eller d\u00e5lig blodf\u00f6rs\u00f6rjning. Centralt utl\u00f6st nervsm\u00e4rta vid multipel skleros (MS), parkinson, ryggm\u00e4rgsskada, slaganfall (stroke) har speciella k\u00e4nnetecken och behov av utredning.
\nNervsm\u00e4rta f\u00f6rekommer vid sjukdomar som b\u00e4ltros och diabetes, under cancersjukdom, samt f\u00f6rekommer \u00e4ven efter kirurgi.<\/p>\n

Neurogen sm\u00e4rta \u00e4r betydligt sv\u00e5rare att behandla \u00e4n sm\u00e4rta i v\u00e4vnader. D\u00e5lig effekt av de vanliga sm\u00e4rtstillande preparaten. Inte ens morfin \u00e4r s\u00e4rskilt effektivt mot den h\u00e4r sortens sm\u00e4rta.
\nBehandlas med antidepressiva, antiepileptika, TENS, nervblockader, ryggm\u00e4rgsstimulering.
\n<\/em>
\nPsykogen sm\u00e4rta – Psykisk orsak<\/p>\n

Orsakas av psykiska sjukdomar, till exempel k\u00e4nner m\u00e5nga depressionspatienter kroppsliga sm\u00e4rtor.
\nF\u00f6r att behandla sm\u00e4rtan behandlas ursprungssjukdomen, som kan vara depression etc
\n<\/em>
\nIdiopatisk sm\u00e4rta – Sm\u00e4rta av ok\u00e4nd orsak<\/p>\n

Sm\u00e4rta av ok\u00e4nd orsak ger speciell anledning till konsultation av sm\u00e4rtspecialist. Om inte sjukdom eller skada kan p\u00e5visas, kan denna sm\u00e4rta bero p\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndring i sm\u00e4rtsinnet p\u00e5 grund av sm\u00e4rtan i sig sj\u00e4lv. Ofta \u00e4r det sv\u00e5rare att b\u00e4ra en sm\u00e4rta av ok\u00e4nd orsak och sm\u00e4rtsinnet blir l\u00e4tt utarmat och depression \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande.
\n<\/em>
\nKontinuerlig sm\u00e4rta<\/p>\n

Som leder till l\u00e5ngvarig invaliditet \u00e4r ovanligt vid endometrios. Det \u00e4r ofta ett d\u00e5ligt samband mellan graden av endometrios och sm\u00e4rtorna. Stora endometriosh\u00e4rdar och cystor p\u00e5 \u00e4ggstockarna kan vara helt sm\u00e4rtfria medan en liten h\u00e4rd p\u00e5 bukhinnan kan vara mycket sm\u00e4rtsam. M\u00f6jligtvis trycker endometriosen direkt p\u00e5 k\u00e4nsliga nerver eller fris\u00e4tter \u00e4mnen som irriterar nervbanorna.<\/p>\n

Sambandet mellan skada och sm\u00e4rta \u00e4r svagt. Oskadade v\u00e4vnader kan v\u00e4rka och skadade beh\u00f6ver inte alltid g\u00f6ra ont.<\/p>\n

Sm\u00e4rta p\u00e5verkar oss p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt: via sinnena, k\u00e4nslolivet, intellektet och r\u00f6relseapparaten. Vi vet \u00e4nnu v\u00e4ldigt lite om hur sm\u00e4rta uppkommer och hur den ska behandlas.<\/p>\n

L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta drabbar var tredje svensk. De flesta av dessa har ont p\u00e5 ett enda st\u00e4lle.<\/p>\n

L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta p\u00e5verkar psyket:<\/p>\n

Oro och r\u00e4dsla
\n\u00c5ngest
\nNedst\u00e4mdhet och depressioner
\nAggressivitet och ilska
\nHj\u00e4rnan kan p\u00e5verkas:<\/p>\n

Sm\u00e4rtan har f\u00f6retr\u00e4de framf\u00f6r andra funktioner
\nS\u00f6mnen st\u00f6rs
\nMinnet f\u00f6rs\u00e4mras
\nKoncentrationsf\u00f6rm\u00e5gan minskar
\nInl\u00e4rningsf\u00f6rm\u00e5gan blir s\u00e4mre
\nSimultankapaciteten minskar<\/em><\/p>\n

Sm\u00e4rtstillande l\u00e4kemedel<\/p>\n

Naprosyn, Pronaxen, Ipren, Naproxen, Orudis, Distalgesic, Panocod, Dexofen, Nobligan, Tiparol, Tradolan, Temgesic \u00e4r n\u00e5gra av m\u00e5nga sm\u00e4rtstillande l\u00e4kemedel som skrivs ut till endometriospatienter.
\nMed varierande resultat. Vissa f\u00e5r ingen lindrig alls, andra kan \u00e5terg\u00e5 till ett normalt liv. Vilket preparat som hj\u00e4lper en individ \u00e4r individuellt. F\u00e5 preparat hj\u00e4lper alla. Och biverkningarna varierar mycket fr\u00e5n person till person.<\/p>\n

Har man s\u00e5 ont att vardagen p\u00e5verkas kan en remiss till en sm\u00e4rtklinik\/l\u00e4kare vara bra. De \u00e4r proffs p\u00e5 sm\u00e4rta och kan preparaten som finns p\u00e5 marknaden. De kan skriva ut kombinationer som g\u00f6r mer nytta och \u00e4ven prova ut tens.<\/p>\n

Om du tar vid behov, isamband med \u00e4gglossning och mens s\u00e5 se till att ta precis innan sm\u00e4rtan \u00e4r som v\u00e4rst. D\u00e5 f\u00e5r du b\u00e4st effekt och slipper riskera att svimma av lika ofta.<\/p>\n

Om du tar vid behov flera g\u00e5nger per dag s\u00e5 kanske du b\u00f6r ta regelbundet, t.ex. fasta tider. H\u00f6r med din l\u00e4kare om det vore l\u00e4mpligt f\u00f6r dig. Man slipper d\u00e5 f\u00e5 v\u00e4rsta t\u00e4nkbara sm\u00e4rtan. I de flesta fall blir inte dygnsdosen h\u00f6gre d\u00e5 man slipper ta en-tv\u00e5 extra akut n\u00e4r man har j\u00e4mnare effekt.<\/em>
\n<\/strong><\/p>\n

~ DRUVAN<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sm\u00e4rta \u00e4r n\u00e5got som alla n\u00e5gon g\u00e5ng k\u00e4nner. Det \u00e4r kroppens signal p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r fel, en skada eller sjukdom. Sm\u00e4rta \u00e4r en personlig upplevelse, som endast den som upplever sm\u00e4rtan kan uttala sig om. Akut sm\u00e4rta \u00e4r som regel behandlingsbar. Den l\u00e5ngvariga sm\u00e4rtan \u00e4r befolkningens st\u00f6rsta osynliga handikapp och \u00e4r, beroende av sm\u00e4rtans … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1742","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1742","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1742"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1742\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1742"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1742"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1742"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}