{"id":1833,"date":"2013-09-29T13:32:28","date_gmt":"2013-09-29T11:32:28","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/?p=1833"},"modified":"2013-09-29T13:32:28","modified_gmt":"2013-09-29T11:32:28","slug":"fibromyalgi-i-fokus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/2013\/09\/29\/fibromyalgi-i-fokus\/","title":{"rendered":"Fibromyalgi i fokus"},"content":{"rendered":"

Fibromyalgi Syndrom \u00e4r inte l\u00e4ngre en ok\u00e4nd sjukdom alla ser ned p\u00e5. Med denna texten \u00f6nskar jag ber\u00e4tta lite snabbt om FMS i sig sj\u00e4lv.
\n<\/strong>
\n\"\"<\/a>
\nFMS \u00e4r en sjukdom som f\u00f6rst dom senaste \u00e5ren har vunnit fram som en \u00e4kta sjukdom.
\nFortfarande anses sjukdomen ofta att vara ett p\u00e5hitt, hypokondrikersjukan, k\u00e4rringesjukan, brinn-svida-v\u00e4rksjukdomen och andra neds\u00e4ttande namn h\u00e4nger fortfarande kvar. Tyv\u00e4rr \u00e4r det inte n\u00e5t p\u00e5hitt. Sm\u00e4rtan \u00e4r i h\u00f6gsta grad en realitet f\u00f6r dom som f\u00e5tt FMS, vilket fler och fler b\u00f6rjar inse. Forskning p\u00e5g\u00e5r i r\u00e4tt h\u00f6g grad p\u00e5 hur man f\u00e5r FMS, vad som f\u00f6rorsakar FMS, och kanske viktigast av allt: hur man kan bota det.<\/p>\n

Per i dag \u00e4r dom inte s\u00e4kra p\u00e5 varf\u00f6r man f\u00e5r FMS. Man har en l\u00e4ngre tid valt att dela in FMS i tv\u00e5 l\u00e4ger, om man kan kalla det s\u00e5: Psykosomatisk FMS och ”vanlig” FMS. <\/p>\n

Det \u00e4nda man vet med s\u00e4kerhet \u00e4r att en st\u00f6rre procentandel kvinnor f\u00e5r FMS, medan f\u00e4rre m\u00e4n f\u00e5r det. Dock finns det \u00e4ven h\u00e4r mycket stora m\u00f6rkertal d\u00e4r det nog g\u00f6mmer sig n\u00e5gra fler m\u00e4n \u00e4n man tror.<\/p>\n

”Psykosomatisk, som ber\u00f6r b\u00e5de sj\u00e4l och kropp (grekiskans psykhe och soma). Psykosomatiska sjukdomar (till exempel mags\u00e5r, astma och diffus v\u00e4rk) kan helt eller delvis ha sin grund i psykiska eller emotionella st\u00f6rningar. Sjukv\u00e5rden har emellertid nu \u00f6vergivit detta begrepp, d\u00e5 n\u00e5gon skarp gr\u00e4ns emellan kropp och sj\u00e4l (i sjukdomssammanhang) \u00e4r sv\u00e5r att dra.”
\nCitatet \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n Wikipedia.<\/p>\n

Ordet psykosomatisk brukar ofta leda folk till att tro att sm\u00e4rtan vid de tillf\u00e4llen folk har psykosomatisk FMS \u00e4r innbillat. Men \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r faktiskt sm\u00e4rtan i h\u00f6gsta grad en fysisk sm\u00e4rta. Ofta kommer orsaken till Psykosomatisk FMS fr\u00e5n det mentala; man har kanske haft besv\u00e4r \u00f6ver l\u00e4ngre tid med privata problem, det vare sig mentala som \u00e5ngest, depressioner och annat, eller mer materiella som ekonomiska besv\u00e4r.<\/p>\n

Detta kan leda till, som m\u00e5nga utan FMS redan uppt\u00e4ckt, att man sp\u00e4nner sig, blir ansp\u00e4nt, inte slappnar av ordentlig. F\u00f6r somliga leder detta till att sp\u00e4nningen i muskulaturen blir permanent och det uppst\u00e5r sm\u00e4rta som blir kronisk, som igen leder till FMS. I m\u00e5nga av dessa tilf\u00e4llen kan man ge milda antidepressiva f\u00f6r att lugna ner lindrigt, och i m\u00e5nga tillf\u00e4llen minskar sm\u00e4rtan vid att g\u00e5 p\u00e5 dessa olika medikamenter.<\/p>\n

Vanlig FMS har dom inte hittat n\u00e5t svar p\u00e5. Det forskad stort i olika stoffer i nerver, \u00f6verk\u00e4nslighet kontra underk\u00e4nslighet, psyket och muskulaturen i sig sj\u00e4lv. Jag kommer att \u00e5terkomma mer till detta i andra artikler.<\/p>\n

Symptomen varierar, men lika f\u00f6r alla \u00e4r sm\u00e4rtan. Sm\u00e4rta i muskulatur och leder, som oftast flyttar p\u00e5 sig och varierar i styrka. Som en direkt konsekvens av sm\u00e4rta och ansp\u00e4ndhet 24\/7 kan man f\u00e5 vissa utmattnings-symptom som d\u00e5lig minne, d\u00e5lig konsentration, s\u00f6mnbrist och d\u00e5lig kvalitet p\u00e5 den s\u00f6mn man f\u00e5r samt utmattning, st\u00f6rningar i synen, \u00e4ndrad kroppstemperatur, avdomningar och k\u00e4nslol\u00f6shet i kroppsdelar pga sp\u00e4nda muskler, \u00f6verk\u00e4nslighet f\u00f6r st\u00f6t och tryck. Man kan f\u00e5 besv\u00e4r med magen och matsm\u00e4ltning, andning och hj\u00e4rtrytmen.<\/p>\n

D\u00e4r finns en rad med olika symptom, varav alla varierar i olika grader fr\u00e5n individ till individ, och \u00e4ven fr\u00e5n dag till dag.<\/p>\n

Diagnoseringen av FMS \u00e4r inte l\u00e4tt alls. Det g\u00e5r inte ta ett blodprov och p\u00e5visa n\u00e5t, inga r\u00f6ntgen eller annat man kan g\u00f6ra f\u00f6r att fastst\u00e4lla man har FMS. Man jobbar \u00e4n ut fr\u00e5n elimineringsprocessen. Man utesluter helt enkelt alla sjukdomar och lidelser som delar minst en symptom eller fler med FMS. Man st\u00e5r till slut igjn med endast en utv\u00e4g n\u00e4r allt annat bortfallit: FMS.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr har det varit r\u00e4tt l\u00e4tt att sl\u00e4nga p\u00e5 en diagnos p\u00e5 sjukdomar man inte fattar n\u00e5got av, FMS har blivit ett lite samlarbegrepp f\u00f6r alla sm\u00e4rtlidelser man inte klarade ta reda p\u00e5 vad \u00e4r. Det \u00e4r tyv\u00e4rr inte s\u00e4llan en patient f\u00e5r diagnosen FMS av en l\u00e4kare, f\u00f6r sen att f\u00e5 en annan diagnos av en annan l\u00e4kare. Men nu verkar det som fler och fler l\u00e4kare f\u00e5r upp \u00f6gonen f\u00f6r denna sv\u00e5ra sjukdom och l\u00e4gger ned lite mer insats p\u00e5 att ta reda p\u00e5 exakt vad som f\u00f6rsigg\u00e5r i kroppen p\u00e5 en med
\nFMS.<\/p>\n

Vi har en l\u00e5ng v\u00e4g att g\u00e5, vi som har denna FMS. \u00c4ven v\u00e4rlden runt oss m\u00e5ste g\u00e5 ett tag med oss f\u00f6r att l\u00e4ra. det \u00e4r ju inte bara vi med FMS som drabbas. \u00c4ven anh\u00f6riga f\u00e5r leva med denna lidelsen.<\/strong><\/p>\n

~ druvan<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fibromyalgi Syndrom \u00e4r inte l\u00e4ngre en ok\u00e4nd sjukdom alla ser ned p\u00e5. Med denna texten \u00f6nskar jag ber\u00e4tta lite snabbt om FMS i sig sj\u00e4lv. FMS \u00e4r en sjukdom som f\u00f6rst dom senaste \u00e5ren har vunnit fram som en \u00e4kta sjukdom. Fortfarande anses sjukdomen ofta att vara ett p\u00e5hitt, hypokondrikersjukan, k\u00e4rringesjukan, brinn-svida-v\u00e4rksjukdomen och andra neds\u00e4ttande … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1833","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1833","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1833"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1833\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1833"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1833"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1833"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}