{"id":4464,"date":"2015-01-08T19:57:29","date_gmt":"2015-01-08T18:57:29","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/?p=4464"},"modified":"2015-01-08T19:57:29","modified_gmt":"2015-01-08T18:57:29","slug":"kroniskt-smarta-ett-isberg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/2015\/01\/08\/kroniskt-smarta-ett-isberg\/","title":{"rendered":"Kroniskt sm\u00e4rta – ett isberg"},"content":{"rendered":"

\"2015-01-08_19.45.13\"<\/a><\/p>\n

En patiens\/persons l\u00e5ngvariga sm\u00e4rta \u00e4r av betrakta som toppen p\u00e5 ett isberg d\u00e4r den synliga tiondelen \u00e4r sm\u00e4rtan, det som patienten presenterar f\u00f6r sjukv\u00e5rdspersonalen.
\nM\u00e4nniskor med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta f\u00f6r\u00e4ndrar ofta sin uppfattning om kroppen, tiden, sig sj\u00e4lva och andra m\u00e4nniskor. De dr\u00f6mmer om d\u00e5tid och framtid, men gl\u00f6mmer att satsa p\u00e5 ett liv i nuet.
\nL\u00e5ngvarig sm\u00e4rta medf\u00f6r alltid negativa konsekvenser som s\u00f6mnproblem, tr\u00f6tthet, irritabilitet och ofta nedst\u00e4mdhet. Att oro, r\u00e4dsla, nedst\u00e4mdhet och \u00e5ngest f\u00f6rst\u00e4rker sm\u00e4rta \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt.
\nR\u00e4dsla f\u00f6r framtiden, ovissheten, brukar beskrivas som det v\u00e4rsta. Fr\u00e5gorna tvekar sig: N\u00e4r ska jag bli frisk? Var ska jag bli botad? Hur ska jag bli frisk? Fr\u00e5gorna varierar fr\u00e5n person till person.
\nKanske h\u00e5ller man dom borta under dagen d\u00e5 s\u00e5 mycket brukar h\u00e4nda runt omkring. Men p\u00e5 kv\u00e4llen, i ensamhet hemma, kommer fr\u00e5gorna, och de st\u00f6r natts\u00f6mnen.
\nEn l\u00e5ng rad andra psykologiska faktorer bidrar ocks\u00e5 till att sm\u00e4rtan blir l\u00e5ngvarig. Viktigast \u00e4r kanske sorg & ilska.
\nEn individ med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta upplever ofta en l\u00e5ng rad f\u00f6rluster t.ex. f\u00f6rlust av kroppsfunktion och f\u00f6rm\u00e5ga.
\nEn del f\u00f6rlorar sin identitet, sitt livsinneh\u00e5ll och sina v\u00e4nner. M\u00e5nga f\u00f6rlorar slutligen tron p\u00e5 sjukv\u00e5rden och blir mycket ensamma. Kanske \u00e4r det v\u00e4rsta att k\u00e4nna sig som en b\u00f6rda, f\u00f6r sig sj\u00e4lv, f\u00f6r anh\u00f6riga och sjukv\u00e5rden och samtidigt vara beroende av dom.
\nAtt sl\u00e5 n\u00e4ven i bordet och s\u00e4ga ”detta finner jag mig inte i” \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r den som inom kort kanske beh\u00f6ver ett intyg.
\nM\u00e5nga \u00e4r arga. Ibland \u00e4r aggressiviteten inkapslad, ibland pyser den ut i m\u00f6ten med l\u00e4kare och v\u00e5rdpersonal.
\nSomliga riktar ilskan mot det egna jaget. De kr\u00e4nker sig, tycker att de inget kan l\u00e4ngre och de k\u00e4nner sig odugliga. <\/p>\n

Skam \u00e4r fruktan f\u00f6r ytterv\u00e4rldens dom, I skamkultur s\u00f6ks orsaken till sjukdomen i st\u00f6rande sociala relationer.
\nI kultur d\u00e4r man inte f\u00e4ster n\u00e5gon st\u00f6rre vikt vid k\u00e4nslor, och d\u00e4r k\u00e4nslom\u00e4ssiga behov som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskans v\u00e4lbefinnande ofta f\u00f6rsummas, kan sjukdom fylla en viktig funktion.
\nI v\u00e4sterlandet lever vi huvudsakligen i en skuldkultur. Det hindrar inte att vi drabbas av skamk\u00e4nslor.
\nDet \u00e4r vanligt att vi sk\u00e4ms \u00f6ver att ha blottat oss, eller \u00f6ver vad vi har blottat.
\nDen k\u00e4nsla drabbar ofta en sm\u00e4rtpatient som ber\u00e4ttar om de faktorer som finns i de osynliga nio tiondelarna isberget.
\nDet \u00e4r viktigt att l\u00e4kare och v\u00e5rdpersonal inte f\u00f6rst\u00e4rker dessa k\u00e4nslor.<\/p>\n

”Livet \u00e4r ett mysterium att uppleva – inte ett mysterium att l\u00f6sa”<\/em><\/p>\n

Personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta har ocks\u00e5 andra symtom.
\nN\u00e5gra vanliga symtom –<\/p>\n

S\u00d6MNST\u00d6RNINGAR
\n~ Sover mer \u00e4n vanligt – en m\u00f6jlighet till flykt.
\n~ Kan inte somna – sm\u00e4rta, oro och \u00e4ngslan f\u00f6rhindrar den avsp\u00e4nning som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r insomning.
\n~ Vaknar mitt i natten, ibland p\u00e5 grund av sm\u00e4rta, ibland p\u00e5 grund av st\u00f6rande dr\u00f6mmar vilka patienten ofta inte minns.
\n~ Vaknar mycket tidigt – ett symtom som kan f\u00f6rekomma vid depression.
\n~ Har en upplevelse av s\u00f6mnl\u00f6shet. En del m\u00e4nniskor f\u00f6rmedlar ett intryck av att de inte har sovit p\u00e5 hela natten. De har sovit ytligt och rastl\u00f6st, men \u00e4nd\u00e5 sovit i viss utstr\u00e4ckning.<\/em><\/p>\n

MUSKELSP\u00c4NNINGAR
\n\u00d6kad muskelsp\u00e4nning kan bero p\u00e5 flera olika faktorer:
\n~ Organiskt betingad muskelsp\u00e4nning, t.ex. vid skador i centrala nervsystemet.
\n~ Mekaniskt betingad muskelsp\u00e4nning, t.ex. vid felaktig arbetsst\u00e4llning.
\n~ Psykiskt betingad muskelsp\u00e4nning. Den kan bero p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l yttre som inre stress.<\/em><\/strong><\/p>\n

\"2015-01-08_19.44.30\"<\/a><\/p>\n

”Helheten finns – det \u00e4r bara det att vi inte det den”<\/em><\/p>\n

LYSSNA
\nLyssna. S\u00e4g inte s\u00e5 mycket. L\u00e5t personen ber\u00e4tta. Visa med en enstaka kommentar att du \u00e4r n\u00e4rvarande och intresserad.
\nDu har tv\u00e5 \u00f6ron och en mun, det \u00e4r f\u00f6r att du ska lyssna dubbelt s\u00e5 mycket som du pratar.
\nVar tyst i n\u00e5gra sekunder, visa att du vill lyssna vidare. D\u00e5 k\u00e4nner hon\/han att det finns ett klimat d\u00e4r hon v\u00e5gar ber\u00e4tta lite mer \u00e4n det vanligen som finns med i ett samtal.
\nTill slut s\u00e4ger personen ”Det h\u00e4r har jag inte ber\u00e4ttat f\u00f6r n\u00e5gon”, d\u00e5 kan du k\u00e4nna dig speciellt!<\/p>\n

”Byta ett ord eller tv\u00e5 gjorde det l\u00e4tt att g\u00e5. Alla m\u00e4nniskors m\u00f6te borde vara s\u00e5”<\/em><\/strong><\/p>\n

\"\u00f6ra\"<\/a><\/p>\n

M\u00e4nniskor med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta beh\u00f6ver m\u00e5l i sin egna takt.
\nM\u00e5l:
\n~ M\u00e5l ska vara acceptabla och meningsfulla f\u00f6r dig sj\u00e4lv.
\n~ M\u00e5l ska vara tydliga och klart definierade.
\n~ M\u00e5l ska vara realistiska.
\n~ M\u00e5l ska vara s\u00e5dana att du sj\u00e4lv kan n\u00e5 dom.
\n~ M\u00e5l b\u00f6r vara konkreta och m\u00e4tbara, s\u00e5 att man kan avg\u00f6ra n\u00e4r de har uppn\u00e5tts.
\n~ M\u00e5l b\u00f6r vara stimulerande att arbeta mot.
\n~ M\u00e5l b\u00f6r k\u00e4nnas viktiga att n\u00e5.
\n~ M\u00e5l b\u00f6r tillfredsst\u00e4lla fysiskt.<\/p>\n

”Det som har ett varf\u00f6r uth\u00e4rdar varje hur”<\/em><\/p>\n

TR\u00c4NING
\nMuskelsp\u00e4nningar \u00e4r en del av individens f\u00f6rsvarsmekanism.
\nEn person som befinner sig i en sv\u00e5r livssituation b\u00f6r tr\u00e4na avsp\u00e4nning med f\u00f6rsiktighet. N\u00e4r muskelpansaret l\u00e4ttar kan \u00e5ngesten \u00f6ka.
\nTr\u00e4ningen b\u00f6r d\u00e5 ske i n\u00e4rvaro av n\u00e5gon som kan hj\u00e4lpa patienten\/personen att ta hand om de k\u00e4nslor som v\u00e4cks.
\nEn del patienter\/personer beh\u00f6ver sitt sp\u00e4nningstillst\u00e5nd.
\nDet kan h\u00e5lla ett hotande kaos p\u00e5 avst\u00e5nd.<\/strong><\/p>\n

\"20120807-110319\"<\/a><\/p>\n


\n”Det bildas ingen p\u00e4rla i en frisk mussla”<\/em><\/p>\n

Hur individen uppfattar sin sm\u00e4rta \u00e4r olika. Om man f\u00e5r fr\u00e5gan ”Vad betyder sm\u00e4rtan f\u00f6r dig?” s\u00e5 kan man beskriva det p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt.
\nSm\u00e4rtan, hela min sjukdom \u00e4r:
\n~ hoppl\u00f6shet
\n~ stor ilska
\n~ som en ringdans
\n~ psykisk obalans
\n~ en signal om att n\u00e5gonting \u00e4r fel
\n~ detsamma som att inte ha n\u00e5got liv
\n~ isolering och depression
\n~ att inte r\u00e4cka till
\n~ \u00f6mma punkter p\u00e5 kroppen och s\u00f6mnsv\u00e5righeter
\n~ n\u00e4r \u00f6gonen inte ser klart
\n~ att inte orka
\n~ att inte kunna r\u00f6ra sig
\n~ att inte kunna tala om f\u00f6r n\u00e5gon hur det k\u00e4nns
\n~ n\u00e5got som minskar gl\u00e4djen
\n~ ett helvete, en f\u00f6rnedring
\n~ att aldrig vete
\n~ att inte kunna jobba
\n~ en liten dj\u00e4vul
\n~ ett ok
\n~ en fiende.<\/em>
\n<\/strong><\/p>\n

\"shutterstock_93844696\"<\/a><\/p>\n

V\u00e5r kompetens handlar om:
\n~ att v\u00e5ga m\u00f6ta sanningen
\n~ att vilja veta vad sjukdomen\/sm\u00e4rtan egentligen inneb\u00e4r
\n~ att sj\u00e4lv vilja kunna kontrollera sin sm\u00e4rta
\n~ att ta ansvar f\u00f6r att skaffa sig den kunskap som beh\u00f6vs
\n~ att ta ansvar f\u00f6r sin egen fysiska och sociala tr\u00e4ning
\n~ att v\u00e5ga sl\u00e4ppa fram ilskan
\n~ att v\u00e5ga s\u00f6rja f\u00f6rlusterna
\n~ att sluta projicera sina problem p\u00e5 andra
\n~ att kunna skilja p\u00e5 egna problem och andras
\n~ att kunna sl\u00e4ppa illusionen om att bli botad
\n~ att ha realistiska f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 v\u00e5rden – och livet
\n~ att kunna se fram\u00e5t
\n~ att kunna k\u00e4nna gl\u00e4dje \u00f6ver framg\u00e5ngar
\n~ att kunna st\u00e5 ut med os\u00e4kerheten inf\u00f6r framtiden
\n~ att kunna l\u00e4mna sin sm\u00e4rtidentitet.<\/em>
\n<\/strong><\/p>\n

Kramiiz Druvan<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En patiens\/persons l\u00e5ngvariga sm\u00e4rta \u00e4r av betrakta som toppen p\u00e5 ett isberg d\u00e4r den synliga tiondelen \u00e4r sm\u00e4rtan, det som patienten presenterar f\u00f6r sjukv\u00e5rdspersonalen. M\u00e4nniskor med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta f\u00f6r\u00e4ndrar ofta sin uppfattning om kroppen, tiden, sig sj\u00e4lva och andra m\u00e4nniskor. De dr\u00f6mmer om d\u00e5tid och framtid, men gl\u00f6mmer att satsa p\u00e5 ett liv i nuet. … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4523,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,4],"tags":[],"class_list":["post-4464","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad","category-tankar-asikter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4523"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4464"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4464\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/druvan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}