Missa att skriva igår, hade dels mycket att fixa sen skulle bil faan med strula men tur man har snälla vänner som ställer upp, något man ej är van vid, men dom få jag umgås med är guld värda,igår var en sån dag då jag verkligen höll på att explodera, fast känslomässigt, samtidigt som ja verkligen ville skada någon, jag ville se smärtan, jag ville verkligen visa vilken skada jag kan göra, ibland skrämmer det mig lite, ibland skrämmer det inte alls utan jag ler och mår bra, sjukt, ja vet, sån e jag, känslokall mot andra, utom dom närmaste, jag kommer ihåg en av gångerna när jag fick nog och slog tillbaka, jag satt och lyssna på musik, dörren flög upp och gap och skrik, lukten av alkohol, slagen som sved, till sist fick jag nog och slog och sparka, kraften vet jag inte var jag fick, men jag slog hårt, hade inte gubben kommit hade jag nog haft ihjäl henne, det var sista gången jag tog i emot stryk från henne, kort tid därefter blev jag inlåst, tiden på hem var min räddning, jag kom väck från henne och slapp se henne, jag trodde det sluta där, men dom ständiga gloporden, sättet, beteendet mot mig tog aldrig slut,det fortsatte och även mot mina barn, mina fina barn, mina älskade barn och mitt allt, i dom lärde jag mig att aldrig bli som dom, aldrig skada dom eller säga såna saker till dom, jag vill vara den som visar dom rätt väg i livet och att dom alltid vet att jag finns här för dom och kämpar för dom, inte för att jag måste men för att jag är deras mamma och det är jag som valt dom och sett till att dom kom till världen, det är min uppgift som förälder att se till att dom får det bra och tryggheten här i livet, det jag ej fick , det får dom, kärlek trygghet det är viktigt att man har som barn, att man har föräldrar som berättar hur mycket deras barn betyder för dom… Ärlighet är viktigt, mina barn är inte alltid ärliga men dom kan inte ljuga heller, jag har inte den perfekta familjen som är inrutat i fyra hörn, och det vill jag inte ha heller, jag har mina barn mina djur, det räcker för mig, Jag har lärt mig mycket genom livet, men min styrk kommer från mina barn, dom ger mig det,igår var en sån dag då jag verkligen ville skada någon och inte bara någon främmande, en jag vet verkligen förtjänar det eller ja tre stycken, jag har inga problem att göra de, jag hade inte skämt eller ångrat det, men jag kan inte såra mina barn, för varför ska dom bli utan mig???? Vi har lagar i detta landet, om inte så har vi en tjock lag bok, men lagar är inte till för alla, folk får bete sig hur dom vill och inget händer, 4 års misshandel på tre barn , barn som satt och visa exakt hur det gick till när mamma jobba, gick i skolan mm, tre barn som berätta hur illa behandlade dom blev och ont det gjorde med slagen sparkar och stryptagen och nerslängda från trappan, dom la ner allt , det hade gått för lång tid, ja säger ett barn efter första smällen något??? nej men blir man skrämd och hotad så säger man inget… Det ska dom duktiga poliserna veta, minnena försvinner ej men dom hade fått ett avslut och veta att lagen tog hand om det, istället fick dom veta att det är okej att göra så här . Som sagt vi har lagar och dom gäller bara för vissa, inte för alla. Barnen ger mig styrkan och hoppet att aldrig ge upp något fast jag ibland vill, mina funderingar har funnits länge att flytta, komma väck med barnen…. Men vi kan aldrig fly från våra minne, aldrig…. Man kämpar och kämpar, just nu kämpar jag för mina flickor, dom som vill till mig, dom som saknar mig och frågar , när får vi komma, mamma jag saknar dig jätte mycket, mamma varför får jag inte vara hos dig? fattar han inte att han gör dom illa genom att göra så här…. Att använda sina barn som spelbrickor är inte ok. Allt handlar om pengar, inte om den sociala biten att uppfostra mm …. att tillgodose deras behov…