Nu gör det ont!!

Då är det snart julafton, för en timme sen fick jag ett samtal  från mina flickor , Linnea sa mamma jag saknar dig,jag kommer aldrig glömma dig,jag längtar tills jag träffar dig, det gjorde så ont i mig, att höra min dotter säga så, sen när jag visste vad han sagt att det var bara dom tre som skulle fira jul, när flickorna berättar att dom e hos faster och sover där och ska fira jul där , då känns det lite mer, speciellt när det ska ljugas för mig hela tiden, 7 julen utan dom, varför,varför ta den glädjen ifrån dom, varför säga att dom får inga paket av mamma,under granen och i granen e här julklappar till alla mina åtta barn,jag har lagt varenda krona på mina barn, kläder medeciner mm och julklappar till dom, jag har ett ansvar som förälder fast jag inte har vårdnaden, man kan ta allt i från mig men inte att jag är deras mamma. Jag blev svartmålad som en hemsk person, jag misshandla han mm, jag fick inga polisförhör eller en rättegång, men jag dömdes som en olämplig vårdnadshavare, men 4 års misshandel på mina tre äldsta psykisk misshandel på mig, jag jobba gick i skolan, för vad jo för att han tog varenda krona från mig till sig sj, jag gick i väggen och låg på sjukan i tre dagar, vad fick jag för det??? jo anklagelser av alkohol och narkotika problem, folk frågar mig idag, hur orkar du, du kommer gå i väggen, mitt svar blir alltid, nej det vågar jag inte för sist blev jag anklagad för massa skit, så nu gör det jävligt ont, att vara mamma är inte en dans på rosor, allt är inte guld och gröna skogar, det är blod svett och tårar. Men varenda fight är värt allt för de är ju för barnens skull, mitt kött och blod, jag är inte den perfekta mamman, jag är inte felfri, även jag gör fel ibland men jag måste ju lära mig, men i morgon är det jul och klänningarna kommer ligga här nya, precis som varenda jul men inga flickor som bär dom, varför? jo för att deras pappor använder dom som spelbrickor 🙁 för han vill få mig att visa mitt humör , för att vi med adhd tänder snabbare än andra, men i stället lägger jag mig ner i kväll och gråter mig till sömns för jag saknar dom så mycket att det gör ont, det gör jävligt ont. slå mig hellre medvetslös än att känna denna smärta. detta är en del av hur det är, men jag kommer släppa allt, jag kommer göra allt för att kämpa för mina änglar, mina älskade barn, som föddes den 30/8-2005 kl 11:48 0ch 11:52, 3120g och 48 cm och 3200g och 49 cm… Inga kejsarsnitt, utan helt vanlig förlossning som tog knappt en timme…. Er kommer jag kämpa för tills mitt hjärta slutar slå…. <3 <3 <3 <3 <3