Det är alltså Scott som är frisk! Igår var det tre veckor sedan behandlingen och han svarade på det, han är fräsch och fin nu 🙂 Så ni kan ju gissa vems hjärta det var som slog dubbelslag när min chef sa att han var bra, jag känner mig lycklig och hel igen ♥
Så från och med idag skulle jag börja skritta, för det första så är han helt odräglig att ha och göra med just nu. Stressad för att stå i ridskolestallet och för att inte ha en fast hand. Men det kommer ändras nu när jag kommer tillbaka, då blir det in i ramarna igen och han blir jätte mammig. Jag kände på en gång att han helst av allt ville springa av sig, hade massa energi i kroppen som ville ut men han gjorde allt för att åtminstone få trava lite. I ridhuset var han galen, han kändes som en tickande bomb som skulle explodera vilken sekund som helst och han tog väl plats för lite utbrott. Han är så himla liten, kvick och smidig så förstår inte hur jag sitter kvar men det var tur det. Valde att sitta av eftersom det knappt hade gått tio minuter och för att det inte är det bästa för benen, ny behandlad och så.
Så imorgon tänkte jag börja med att longera, känns bäst så. Sen kommer han nog lugna ner sig 🙂