Ni vet när man blir dumpad av sin första kärlek, det känns som att man har fått hjärtat utslitet och man tror att man ska dö. Man är konstant ledsen och tror att livet är över. Det är HEMSKT! Typ ungefär så kändes det när veterinären var i stallet för att kolla på Scott. Han är jätte halt, alltså jätte halt. Medan vi stod och pratade om hur vi skulle göra så la han huvudet i min famn och stod så ett tag, det är så tydligen att det ska vara han & jag. Men nu vet jag inte längre.
Det blir ett återbesök om två veckor, då blir det ev en större behandlig och efter det får jag ta beslutet om jag kommer ha en häst i framtiden eller inte. Man kan inte behandla en häst hur många gånger som helst, det funkar inte så. Men jag kan däremot inte stå med en ”trasig” häst oavsett hur mycket jag tycker om honom, det är hemsk det är det. Hade han varit min från första början hade jag gett alla chanser som går, men nu är han inte min och det är bara att gilla läget. Det är inte alltid lätt o vara hästtjej.
Så ikväll vill jag göra något roligt, något som man kan ha en stor godispåse till.
mina favoritkillar <3