Lost with no direction
Det är konstigt att man kan känna sig så ensam när man har miljoner människor omkring sig. Ensam för att man själv inte vet vart man är. Ensam för att man inte vet vart man är påväg eller hur livet kommer att se ut om några månader. Har jag någon stabil grund att stå på? Har jag jobb? Är jag kär? Har jag kvar mina närmaste? Kommer jag ens att vara samma människa som jag är idag. Vet jag, vem jag är och vad jag vill med livet?
Jag vill känna mig stark. Jag vill veta vem jag är, hur jag är. Vad jag står för. Hur jag ser på mig själv och enkelt kunna se över problemen som om dom inte ens finns där. Jag vill vara säker på mig själv, jag vill inte vara trött. Jag vill inte vara trött på min egen vardag. Jag vill inte gå hemma, dag in och dag ut för att vänta på att dagen ska börja på det sättet som jag hoppas på. Jag vill att dagen ska ta mig, visa mig hur jag ska göra. Vad jag ska göra.
Mitt mål för detta året är att hitta mig själv. Dra mig själv i kragen och lära mig att stå på egna ben. Det är det jag vill och önskar allra mest. Jag tycker, att jag förtjänar det.
