Så, inte bara en myskväll rikare. Dom flesta vet antagligen inte om att jag mailade på en hund för någon vecka sedan. Efter ett tag kändes det som att det inte kom någon vart och besvikelsen tog väl rättare sagt över när jag insåg att jag faktiskt inte skulle ha en chans. Men, efter många om och men så har jag återigen fått upp kontakten med ägaren och vet ni vad? Jag får ta över honom. Så imorgon, klockan 08:00 går bilen mot Helsingborg för att vi ska få träffa våran nya familjemedlem. Jag är så himla spänd, full av förväntan. En ytte pytte liten mini mini pom vid namn Sudden. Jag kan inte ens förklara min glädje till detta.
Upp till denna glädjen, så får jag ytterligare ett sms när jag sitter hos Alex. Ett mail om en intervju. Kan ni gissa? Det jag satt och yrkade mig över för bara några få dagar sedan. JAG som aldrig någonsin har skrivit ett personligt brev eller cv. Jag får ett sms om att jag ska komma på jobbintervju. Så på måndag, klockan 12:00 ska jag till Gekås! Jag förstår knappt vad det är som händer?
Jag håller bara tummarna och hoppas på att allting går vägen, det är min tur. Det är min tur att få detta. Håller alla tummar och tår. Denna glädjen. Jag som satt och nästan ville gråta för att jag inte visste hur jag skulle kunna beskriva mig själv och få ner det på ett papper. 2-3 dagar tog det. Åh, gud. Jag är så glad. Man ska väl inte ta ut glädjen i förskott, egentligen. Men, jag får lov att vara glad. Det bestämmer jag. För såhär lyrisk har jag inte varit på evigheter. Detta är jag värd. Så jävla värd.