Jag är en bråttom människa, vill att allt ska gå snabbt och helst vara klart dagen innan jag ens fick reda på något. Men kroppen kan man inte stressa till god läkning det går fan-i-mig inte. Om kroppen vill vila ja då vilar man. Punk slut. Om kroppen har ont ja då pressar man den inte mer. Så kroppen, det fysiska styr över det mentala, det är väldigt mycket tillbaka till det förgångna.
Man lär sig ju att styra sig själv med positiv visualisering om sig själv, och självklart kan man med rätt inställning klara av svårigheter som att vänta ut kroppens läknings process. Men ingen kan ta ifrån mig att det är drygt att vänta. Jag gillar stora framsteg men får nöja med både bakslag och små framsteg, och nej jag har svårt att se att jag lär mig något av detta.
Jag har planer, som helt enkelt får läggas på framtiden för att jag inte kan ta tag i dem just nu, framtiden ligger där och skvalpar runt och väntar och om 18 dagar tar jag vid där jag slutade men då har det gått en hel månad. En hel månad i dagens samhälle är lång tid. Det är stressande.
Frustration på hög nivå idag. Någon som har något roligt att dela med sig av?