{"id":3,"date":"2015-11-19T13:36:09","date_gmt":"2015-11-19T12:36:09","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/?p=3"},"modified":"2015-11-19T13:36:09","modified_gmt":"2015-11-19T12:36:09","slug":"hur-snabb-ar-trenden-for-hallbart-mode","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/2015\/11\/19\/hur-snabb-ar-trenden-for-hallbart-mode\/","title":{"rendered":"Hur snabb \u00e4r trenden f\u00f6r h\u00e5llbart mode?"},"content":{"rendered":"

Begreppet h\u00e5llbart mode handlar i enkla drag om h\u00e5llbarhet som utg\u00e5r fr\u00e5n ett ekonomiskt, milj\u00f6m\u00e4ssigt och socialt perspektiv. Det \u00e4r allts\u00e5 inte bara materialet det handlar om utan det \u00e4r mer \u00e4n s\u00e5. N\u00e4r man pratar om att str\u00e4va efter h\u00e5llbart mode tar man \u00e4ven i beaktning det sociala ansvar som kl\u00e4df\u00f6retag har n\u00e4r kl\u00e4der och skor tillverkas i andra l\u00e4nder (sj\u00e4lvklart \u00e4ven i sitt eget land om produktionen sker d\u00e4r). Det ska vara humana arbetstider och bra l\u00f6ner, barn ska aldrig beh\u00f6va jobba, lokaler ska vara s\u00e4kra och personalen ska ha st\u00f6d externt fr\u00e5n till exempel fackf\u00f6rbund. Det h\u00e4r kan spontant l\u00e5ta som en sj\u00e4lvklarhet och att vi alla utan att tveka borde v\u00e4lja ett h\u00e5llbart mode till v\u00e5r garderob<\/span><\/a><\/span>. Sanningen \u00e4r dock den att modebranschen inte har f\u00f6ljt samma utvecklingstrend som man kanske hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig n\u00e4r begreppet p\u00e5 allvar presenterades p\u00e5 agendan f\u00f6r cirka tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

\"sustainable<\/a>Vi ser en \u00f6kad konsumtion av kl\u00e4der men den visar inte alls p\u00e5 att vi faktiskt handlar utifr\u00e5n v\u00e5r milj\u00f6medvetenhet. M\u00e5nga konsumenter vet mycket v\u00e4l att man f\u00f6r att tillverka ett par jeans beh\u00f6ver flera kilos kemikalier och en t-shirt \u00e4ven den n\u00e5got kilo, men masskonsumtionen av billiga kl\u00e4der forts\u00e4tter och i snitt h\u00e5ller v\u00e5ra plagg knappt tv\u00e5 \u00e5r. I en av Svenska milj\u00f6institutets rapporter g\u00e4llande kl\u00e4dmarknaden framg\u00e5r att varje svensk under \u00e5r 2000 konsumerade \u00f6ver 15 kg textilier och det mesta av det sl\u00e4ngs direkt i de vanliga hush\u00e5llssoporna. Med tanke p\u00e5 den \u00f6kade konsumtionen kan man enkelt r\u00e4kna ut att dessa siffror ser \u00e4nnu dystrare ut idag, \u00e4ven om vi kanske tenderar att sortera v\u00e5ra sopor b\u00e4ttre nu f\u00f6r tiden.<\/p>\n

Intresserade Brands finns \u00f6verallt runt staden och \u00e4ven p\u00e5 webben, vilket g\u00f6r att milj\u00f6v\u00e4nliga varum\u00e4rken online, eller p\u00e5 stan inte f\u00e5r tillr\u00e4ckligt med utrymme f\u00f6r att p\u00e5 allvar f\u00f6rmedla sitt budskap som \u00e4r s\u00e5 mycket mer \u00e4n bara mode. M\u00e5nga tror att ekologiska och milj\u00f6riktiga kl\u00e4der inte h\u00e5ller samma s\u00e4tt som den traditionella kl\u00e4nningar hittat p\u00e5 n\u00e4tet<\/span><\/a><\/span> och \u00e4ven i fysiska butiker.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndring<\/strong>
\nHur f\u00f6r\u00e4ndrar man d\u00e5 konsumenters beteende s\u00e5 att m\u00e4nniskor inte bara \u201dtror\u201d sig leva efter ett milj\u00f6t\u00e4nk utan \u00e4ven agerar? G\u00e5r man in p\u00e5 ett av dagens ECO-f\u00f6retag som s\u00e4ljer m\u00e4rkeskl\u00e4der online kan man direkt p\u00e5 sajten l\u00e4sa mer ing\u00e5ende om h\u00e5llbart mode och f\u00f6retagets grundtankar kring konceptet f\u00f6r en h\u00e5llbar konsumtion. Ett \u00e5terkommande statement fr\u00e5n milj\u00f6t\u00e4nkande modef\u00f6retag \u00e4r bland annat att kunderna ska k\u00f6pa mindre eftersom ett h\u00e5llbart mode inneb\u00e4r en l\u00e4ngre livscykel p\u00e5 plaggen.<\/p>\n

Sakta men s\u00e4kert<\/strong>
\n\u00c4ven om konsumtionen fortfarande inte tyder p\u00e5 att milj\u00f6t\u00e4nket inom modev\u00e4rlden n\u00e5tt den grad alla \u00f6nskat ska det n\u00e4mnas att b\u00e5de Sverige och andra l\u00e4nder idag har ett st\u00f6rre engagemang f\u00f6r h\u00e5llbarhet inom kl\u00e4dbranschen. Vi ser bland annat en p\u00e5g\u00e5ende naturtrend d\u00e4r \u00e4kta naturmaterial som till exempel \u00e5tervunnet tr\u00e4 f\u00e5tt ett rej\u00e4lt uppsving med allt fr\u00e5n handgjorda solglas\u00f6gon till skinnskor med tr\u00e4sula. Skr\u00e4dderi och handgjorda kl\u00e4der efterfr\u00e5gas desto mer och fler ECO-f\u00f6retag \u00f6verlever p\u00e5 marknaden idag \u00e4n f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Detta tillsammans med att or\u00e4ttvisor g\u00e4llande arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 fabriker i u-l\u00e4nder lyfts fram i offentligheten p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare kan absolut g\u00f6ra s\u00e5 att trenden f\u00f6r ett h\u00e5llbart mode f\u00e5r en skjuts i r\u00e4tt riktning. Det b\u00f6r \u00e4ven n\u00e4mnas att Sverige som land faktiskt h\u00e5ller sig i framkant n\u00e4r det g\u00e4ller milj\u00f6t\u00e4nk kring textilier. Bor\u00e5s textilh\u00f6gskola har bland annat presenterat forskning p\u00e5 nya textilier som till exempel plagg gjorda av mj\u00f6lk eller majs.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Begreppet h\u00e5llbart mode handlar i enkla drag om h\u00e5llbarhet som utg\u00e5r fr\u00e5n ett ekonomiskt, milj\u00f6m\u00e4ssigt och socialt perspektiv. Det \u00e4r allts\u00e5 inte bara materialet det handlar om utan det \u00e4r mer \u00e4n s\u00e5. N\u00e4r man pratar om att str\u00e4va efter h\u00e5llbart mode tar man \u00e4ven i beaktning det sociala ansvar som kl\u00e4df\u00f6retag har n\u00e4r kl\u00e4der … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":11654,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,3],"tags":[],"class_list":["post-3","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-hallbar","category-mode"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11654"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ellinor01\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}