{"id":135,"date":"2015-03-06T10:10:41","date_gmt":"2015-03-06T09:10:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/?p=135"},"modified":"2015-03-06T10:10:41","modified_gmt":"2015-03-06T09:10:41","slug":"fakta-om-haret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/2015\/03\/06\/fakta-om-haret\/","title":{"rendered":"Fakta Om H\u00e5ret"},"content":{"rendered":"

H\u00e5rstr\u00e5ets Tillv\u00e4xt<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ra huvud har vi mellan 110 000 och 140 000 h\u00e5rstr\u00e5n. De varierar ju dock p\u00e5 i vilken v\u00e4rldsdel man bor i och fr\u00e5n person till person s\u00e5klartl
\nH\u00e5ret genomg\u00e5r tre faser, tillv\u00e4xtfas (anagen), \u00f6verg\u00e5ngsfas (telogen) och vilofas (exogen). Tillv\u00e4xtfasen upptar den st\u00f6rsta delen. I och med att h\u00e5rstr\u00e5et g\u00e5r in i \u00f6verg\u00e5ngsfasen b\u00f6rjar papillen som f\u00f6rser h\u00e5rstr\u00e5et med n\u00e4ring att dra ihop sig. Slutligen kommer h\u00e5rstr\u00e5et in i vilofasen och n\u00e4r denna \u00e4r \u00f6ver s\u00e5 lossnar h\u00e5rstr\u00e5et. Processen kan b\u00f6rja om igen med att v\u00e4xa ett nytt h\u00e5rstr\u00e5. Procentm\u00e4ssigt s\u00e5 befinner sig cirka 85 procent av h\u00e5rstr\u00e5na i tillv\u00e4xtfas, 1 procent i \u00f6verg\u00e5ngsfas och 14 procent i vilofas.
\nVarje dygn s\u00e5 tappar vi mellan 50-150 h\u00e5rstr\u00e5n.<\/p>\n

H\u00e5rets Uppbyggnad<\/strong><\/p>\n

Keratin kallas det protein som h\u00e5ret b\u00e5st\u00e5r av till st\u00f6rsta del.Protinet prouceras i speciella celler som finns i ytterhuden och i naglarn. H\u00e5ret best\u00e5r av i genomsnitt 51 % kol, 6 % v\u00e4te, 17 % kv\u00e4ve och 20 % syre. Detta varierar ju s\u00e5klart fr\u00e5n person till person. Om man f\u00f6rstorar ett h\u00e5rstr\u00e5 och tittar p\u00e5 dess struktur s\u00e5 ser an en keratinmolekyl.<\/p>\n

\"Sk\u00e4rmavbild-2013-02-19-kl.-22.04.38\"<\/a><\/p>\n

Ovan syns att h\u00e5rstr\u00e5 best\u00e5r av fibriller som i sin tur \u00e4r uppbyggda av keratinmolekyler.<\/p>\n

H\u00e5ret \u00e4r en d\u00f6d del av v\u00e5r kropp. H\u00e5rstr\u00e5n har en l\u00f6kformad rot som omsluts av en h\u00e5rs\u00e4ck, s\u00e5 kallad follikel. I h\u00e5rstr\u00e5n finns inga nerver och det f\u00f6rses inte heller med n\u00e5got blod. P\u00e5 s\u00e4tt kan man s\u00e4ga att det \u00e4r d\u00f6tt. H\u00e5rstr\u00e5et tillv\u00e4xer i den l\u00f6kformade roten. Tillv\u00e4xttakten varierar men i genomsnitt v\u00e4xer h\u00e5rstr\u00e5n med 1 cm per m\u00e5nad, tillv\u00e4xten \u00e4r som snabbast i 15-30 \u00e5rs \u00e5lder. Man brukar dela in h\u00e5rstr\u00e5et i tre stycken olika delar: kutikulan, \u00e4ven kallat t\u00e4ckcellerna, \u00e4r den yttre h\u00e5rda skiktet av h\u00e5rstr\u00e5et, det \u00e4r uppbyggt av genomskinliga, \u00f6verlappande, fj\u00e4llliknande celler som v\u00e4xer fr\u00e5n huvudet mot h\u00e5rstr\u00e5ets \u00e4nde. Det skikt som finns innanf\u00f6r kutikulan kallas f\u00f6r cortex eller barksubstans, denna del av h\u00e5rstr\u00e5et \u00e4r uppbyggt av runda celler. I cortex finns de pigment som ger oss v\u00e5r h\u00e5rf\u00e4rg. Den allra innersta delen av h\u00e5rstr\u00e5et namnges medulla, eller m\u00e4rgrummet. Cellerna i medullan \u00e4r runda. Personer med mycket tunt h\u00e5r kan i vissa fall sakna medullan i sina h\u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e5rstr\u00e5ets Tillv\u00e4xt P\u00e5 v\u00e5ra huvud har vi mellan 110 000 och 140 000 h\u00e5rstr\u00e5n. De varierar ju dock p\u00e5 i vilken v\u00e4rldsdel man bor i och fr\u00e5n person till person s\u00e5klartl H\u00e5ret genomg\u00e5r tre faser, tillv\u00e4xtfas (anagen), \u00f6verg\u00e5ngsfas (telogen) och vilofas (exogen). Tillv\u00e4xtfasen upptar den st\u00f6rsta delen. I och med att h\u00e5rstr\u00e5et g\u00e5r in i … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":8976,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-135","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/135","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8976"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=135"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/135\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=135"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=135"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/elvirawyke\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=135"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}