Imorgon smäller det, imorgon går jag ut högstadiet, känns overkligt på något sätt.
Idag så hade vi ju avslutningslunchen med alla nior, lärarna höll tal till varsina klasser och det talet vi i 9E fick var så fint, vi fick det av våran SO lärare Mattias, när han kom till orden ”jag kommer sakna er, stort lycka till i framtiden” började jag gråta, jag förstod då i det ögonblicket hur mycket skolan betydde för mig, alla lärare och alla elever… Om jag grät för det där talet idag så kommer jag definitivt gråta imorgon också. Vi skulle ju in till kyrkan och träna på hur vi skulle sitta o.s.v, men då hade någon glömt att boka kyrkan så den var låst, så vi fick ju gå tillbaka och vänta till lunchen skulle börja, men under tiden vi väntade så pratade vi i klassen om roliga minnen, körde lite hänga gubbe och lite mer, vi fick oss ett gott skratt iallafall.
Kommer aldrig glömma dom här tre åren, aldrig.
