Den här dagen har gått så fantastiskt långsamt! På norskan skulle vi läsa läsloggen som jag pratade om för någon dag sedan, lyckades slumra till upp till fyra/fem gånger. Nu ska jag och Isse snart ut och gå upp till toppen av fjället. När jag fortfarande gick på högstadiet och bodde hemma hos mamma var jag ute och sprang flera gånger i veckan, i brist på annat att göra. Sist jag var ute och sprang hos mamma blev jag förvånad över hur bra tränad jag hade blivit bara över sommaren. Självklart har jag ju förstört det nu, jag kan ju inte ut och springa när Isse är här och lämna henne ensam i min lägenhet.. I vilket fall som helst, bara man tar sig över steget där det är enormt jobbigt att springa, och man får ont i benen efter en halv minut, så märker man rätt fort att man gör framsteg i träningen. Jag tycker det är riktigt kul att springa, dels för att jag vet hur bra jag mår utav det 🙂
