{"id":665,"date":"2015-01-07T13:00:00","date_gmt":"2015-01-07T12:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/?p=665"},"modified":"2015-01-07T12:31:07","modified_gmt":"2015-01-07T11:31:07","slug":"underskatta-aldrig-kraften-i-det-du-gor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/2015\/01\/07\/underskatta-aldrig-kraften-i-det-du-gor\/","title":{"rendered":"Underskatta aldrig kraften i det du g\u00f6r"},"content":{"rendered":"

En otoligt fin text jag hittade p\u00e5 n\u00e4tet.<\/strong><\/p>\n

En dag n\u00e4r jag var ny p\u00e5 high school s\u00e5g jag en kille fr\u00e5n min klass, som var p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n skolan. Hans namn var Kyle. Det s\u00e5g ut som om han bar p\u00e5 alla sina b\u00f6cker.<\/p>\n

Jag t\u00e4nkte:<\/strong>\u00a0Varf\u00f6r skulle n\u00e5gon b\u00e4ra hem alla sina b\u00f6cker p\u00e5 en fredag? Han m\u00e5ste vara kn\u00e4pp’.<\/p>\n

Jag hade planerat ett riktigt bra veckoslut (fest och en fotbollsmatch med mina v\u00e4nner i morgon eftermiddag) s\u00e5 jag ryckte p\u00e5 axlarna och gick vidare.<\/p>\n

N\u00e4r jag gick d\u00e4r s\u00e5g jag ett g\u00e4ng ungar springa emot honom. De sprang rakt p\u00e5 honom, slog alla b\u00f6ckerna ur hans grepp och satte krokben s\u00e5 han landade i gruset. Hans glas\u00f6gon fl\u00f6g iv\u00e4g, och jag s\u00e5g dem landa p\u00e5 gr\u00e4set ungef\u00e4r 2 meter ifr\u00e5n honom. Han tittade upp och jag s\u00e5g fruktansv\u00e4rd sorg i hans \u00f6gon. Mitt hj\u00e4rta bl\u00f6dde, s\u00e5 jag joggade \u00f6ver till honom n\u00e4r han kravlade runt och letade efter sina glas\u00f6gon och jag s\u00e5g att han gr\u00e4t.<\/p>\n

N\u00e4r jag gav honom glas\u00f6gonen sa jag:
\n’De d\u00e4r killarna \u00e4r t\u00f6ntar, de skulle ha en omg\u00e5ng’.<\/em>
\nHan tittade p\u00e5 mig och sa:\u00a0’Tack s\u00e5 mycket’.<\/em> Han log med hela ansiktet, ett leende som visade verklig tacksamhet. Jag hj\u00e4lpte honom plocka upp b\u00f6ckerna och fr\u00e5gade honom var han bodde. Det visade sig att han bodde n\u00e4ra mig, s\u00e5 jag fr\u00e5gade honom varf\u00f6r jag inte hade sett honom f\u00f6rut. Han sa att han hade g\u00e5tt i privatskola tills nu. Vi pratade hela v\u00e4gen hem och jag bar n\u00e5gra av hans b\u00f6cker. Han visade sig vara en riktigt reko kille. Jag fr\u00e5gade honom om han ville spela
\nfotboll med mina v\u00e4nner. Han sa ja.<\/p>\n

Vi tr\u00e4ffades hela veckoslutet och ju mer jag l\u00e4rde k\u00e4nna Kyle, desto mer tyckte jag om honom, och mina v\u00e4nner tyckte likadant.<\/p>\n

Det blev m\u00e5ndagsmorgon och d\u00e4r gick Kyle med sin j\u00e4tteh\u00f6g med b\u00f6cker igen. Jag stoppade honom och sa:\u00a0’Gissa om du kommer att bygga feta muskler om du ska b\u00e4ra den h\u00f6gen varenda dag’<\/em>. Han bara skrattade och gav mig halva
\nh\u00f6gen.<\/p>\n

Under de f\u00f6ljande fyra \u00e5ren blev Kyle och jag allra b\u00e4sta v\u00e4nner.<\/p>\n

N\u00e4r vi skulle sluta high school b\u00f6rjade vi planera f\u00f6r college. Kyle best\u00e4mde sig f\u00f6r att l\u00e4sa p\u00e5 Georgetown och jag skulle till Duke. Jag visste att vi alltid skulle f\u00f6rbli b\u00e4sta v\u00e4nner, s\u00e5 avst\u00e5ndet skulle inte bli n\u00e5got problem. Han skulle bli l\u00e4kare och jag skulle till handelsskolan och d\u00e4r jag hade f\u00e5tt ett fotbollsstipendium.<\/p>\n

Kyle hade blivit utsedd till att h\u00e5lla avskedstalet fr\u00e5n v\u00e5r klass. Jag retades med honom hela tiden och kallade honom pluggh\u00e4st. Han m\u00e5ste f\u00f6rbereda talet p\u00e5 examensdagen. Jag var glad att det inte var jag som skulle st\u00e5 d\u00e4r uppe och h\u00e5lla tal.<\/p>\n

P\u00e5 examensdagen s\u00e5g jag Kyle. Han s\u00e5g verkligen bra ut. Han var en s\u00e5n kille som verkligen hade hittat sig sj\u00e4lv under high school tiden. Han hade mognat i kroppen och kl\u00e4dde verkligen i glas\u00f6gon. Han tr\u00e4ffade fler tjejer \u00e4n jag och alla tjejerna \u00e4lskade honom verkligen. Jod\u00e5, det fanns dagar n\u00e4r jag var avundsjuk. I dag var en av de dagarna.<\/p>\n

Jag kunde se att han var nerv\u00f6s f\u00f6r talet han skulle h\u00e5lla. S\u00e5 jag klappade till honom p\u00e5 ryggen och sa:\u00a0’Hej snygging, du kommer att g\u00f6ra bra ifr\u00e5n dig!’<\/em> Han tittade p\u00e5 mig med det d\u00e4r riktigt tacksamma uttrycket och log. ’Tack’,<\/em> sa han.<\/p>\n

N\u00e4r han b\u00f6rjade, harklade han sig f\u00f6rst och b\u00f6rjade sen prata..\u00a0’Examen \u00e4r ett tillf\u00e4lle att tacka alla som hj\u00e4lpt dig att ta dig igenom de jobbiga \u00e5ren. Dina f\u00f6r\u00e4ldrar, dina l\u00e4rare, dina syskon, kanske en tr\u00e4nare. Men mest av allt dina v\u00e4nner. Jag st\u00e5r h\u00e4r f\u00f6r att tala om f\u00f6r er allihop att detta att vara v\u00e4n med n\u00e5gon \u00e4r den finaste g\u00e5va du kan ge n\u00e5gon. Jag ska ber\u00e4tta en historia’<\/em><\/p>\n

Jag kunde knappt tro mina \u00f6ron n\u00e4r han ber\u00e4ttade historien om den f\u00f6rsta dagen, d\u00e5 n\u00e4r vi tr\u00e4ffades. Han hade planerat att ta sitt liv p\u00e5 veckoslutet. Han ber\u00e4ttade hur han hade st\u00e4dat ut sitt sk\u00e5p i skolan, s\u00e5 hans mamma skulle slippa g\u00f6ra det senare, och bar p\u00e5 alla sina grejor p\u00e5 v\u00e4g hem.<\/p>\n

Han tittade rakt p\u00e5 mig och gav mig ett litet leende.\u00a0’Som tur var, r\u00e4ddades jag. Min v\u00e4n r\u00e4ddade mig fr\u00e5n att g\u00f6ra det outs\u00e4gbara’.\u00a0<\/em><\/p>\n

Jag h\u00f6rde hela folkmassan dra efter andan, n\u00e4r den h\u00e4r vackre, popul\u00e4re pojken ber\u00e4ttade om sitt mest s\u00e5rbara \u00f6gonblick. Jag s\u00e5g hans mamma och pappa titta p\u00e5 mig och le samma tacksamma leende. Inte f\u00f6rr\u00e4n d\u00e5 hade jag f\u00f6rst\u00e5tt djupet av inneb\u00f6rden i det leendet.<\/p>\n

Underskatta aldrig kraften i det du\u00a0g\u00f6r.\u00a0Med\u00a0en liten gest kan du \u00e4ndra en m\u00e4nniskas liv.<\/p>\n

Till det b\u00e4ttre eller till det s\u00e4mre.
\n\"bestfriends\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En otoligt fin text jag hittade p\u00e5 n\u00e4tet. En dag n\u00e4r jag var ny p\u00e5 high school s\u00e5g jag en kille fr\u00e5n min klass, som var p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n skolan. Hans namn var Kyle. Det s\u00e5g ut som om han bar p\u00e5 alla sina b\u00f6cker. Jag t\u00e4nkte:\u00a0Varf\u00f6r skulle n\u00e5gon b\u00e4ra hem alla sina b\u00f6cker … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5784,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-665","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vart-att-lasa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/665","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5784"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=665"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/665\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=665"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=665"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/emmachristiansen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=665"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}