Igår blev jag så arg att jag skakade. Kvällen blev både jobbig och förjävlig, men på något sätt var det nog precis vad jag behövde för att inse att jag faktiskt är värd bättre. Gällande allt. Saker gnager fortfarande i mig, även om jag vet att jag är så fruktansvärt stark och grym, med en jävla självdisiplin och en förjävla karaktär.
Ibland känner man dock bara att man inte duger, och det är en hemsk känsla. Men igår.
Nu mår jag bättre. Jag har ätit supergod frukost med Amanda, Dublinplanerat lite, samt handlat lite småsaker. Träffade även upp Millan, Henrik och Caroline och drack lite kaffe. Sen tog jag en promenad hem i det sköna höstvädret.
Jag känner mig bara glad idag, helt enkelt. Glad med en gnutta självförakt.
