Jag älskar när det händer saker, men inte för ofta. Jag behöver mitt lugn. Idag regnar det, är allmänt förjävligt väder och tempraturen kan knappast ligga över 10 grader. Jag har iallafall färgat håret nu. Så himla skönt att slippa platinablond utväxt och gult resten. Det finns fortfarande orange toner i håret, men det får silvershampot fixa. Jag orkar helt enkelt inte bry mig om det nu. Jag får inte ens ha utsläppt hår på jobbet, så vad spelar det egentligen för roll? Ingen.
Jag gjorde iallafall snabbplaner nyss. Jag ska ner på stan runt halv 3 och träffa upp Amanda för en snabbfika på Stenstans innan hon börjar jobba. Precis vad jag behöver. Sällskap, en presskanna och skratt.
Amanda är en sån där person som alla borde ha en upplaga av. En snäll, otroligt rolig och lättsam människa som man mår bra av. Hon kan få mig att bli glad, bara genom att säga något snällt, och jag tror det beror på att jag värdesätter det hon säger, eftersom att hon inte bara ”säger” saker. Hon menar det hon säger, och det finns för få såna människor. Ärliga människor. Amanda är en av de få, och jag har hittat henne. Hade jag inte varit mig själv, hade jag varit avundsjuk på mig själv. Nu är jag ju mig själv, så nu är jag bara otroligt glad över detta faktum istället.
Jag måste lära mig att använda min mun till annat än att puta.